Inbäddat bland skogsklädda sluttningar i Gunma prefektur, ungefär tolvhundra meter över havet, ligger Kusatsu i en bassäng omgiven av vulkaner: den fortfarande aktiva Kusatsu-Shirane (2 160 m) i väster och dess vilande grannar, berget Motoshirane (2 171 m) och berget Tengu (1 385 m). Staden sträcker sig över cirka 250 km² men är hem för knappt över sex tusen invånare. Stadens kompakta centrum kretsar kring Yubatake – "varmvattenfältet" – genom vilket cirka trettiofyra tusen liter svavelhaltigt, surt källvatten bubblar varje minut. Bortom Yubatakes träkanaler stiger Kusatsus terräng snabbt till stigar, kratersjöar och kaskader, och erbjuder både vinterns bistra vila och den livfulla blomningen av alpina florar.
Kusatsus höjd skapar ett klimat med tydliga kontraster. Somrarna är fortsatt milda och når en topp på runt 23,7 °C i augusti, medan vintrarna i genomsnitt har –1,4 °C i januari, med kraftigt snöfall som täcker gator som röjts inte bara av plogar utan av omdirigerat onsenvatten. Den årliga nederbörden är ungefär 1 711 mm, med september som den regnigaste månaden. Barrskogar blandas med bestånd av japansk rönn och rhododendron, och dalbotten bevarar värme från underjordiska sprickor – ett samspel mellan eld och is som länge har lockat besökare i jakt på lättnad och förnyelse.
Lokal tradition spårar Kusatsus källor till andra århundradet, och ger antingen den legendariske krigaren Yamato Takeru eller asketiska munkar äran för deras upptäckt. Även om dokumentationen före slutet av 1100-talet är sparsam, säger traditionen att Minamoto no Yoritomo stannade till här år 1193 och badade i det som nu kallas Yoritomo‑gū. Kōsenji-templet, som restes omkring 1200, markerar den tidigast bekräftade institutionen i bosättningen som skulle växa fram runt dess ångande vatten.
I slutet av 1500-talet sökte sårade samurajer sig till Kusatsus bad, och år 1595 rekommenderade Toyotomi Hideyoshi själv källorna till sin rivaliserande lord Tokugawa Ieyasu. Under Edoperioden, och särskilt dess sista decennier, skjutde Kusatsus rykte i höjden: besökare strömmade dit för att behandla allt från ledvärk till kroniska matsmältningsbesvär. Legenden berättar att den åttonde shōgunen, Tokugawa Yoshimune, lät leda onsenvatten till Edo slott. Ett talesätt från denna tid, "Kusatsu sengen Edo gamae" - "tusen butiker, som konkurrerar med Edo" - vittnar om stadens blomstrande ekonomi.
En förödande brand 1869 ödelade stora delar av Kusatsu. Återuppbyggnaden fortskred snabbt men lämnade många stadsbor tyngda av skulder. Under de följande årtiondena kollapsade ryokaner och småföretag, vilket tvingade tidigare säsongsboende – en gång vana vid att återvända till låglandshem varje vinter – att stanna kvar året runt. Den moderna kommunen uppstod 1889 och konsoliderade Kusatsu med angränsande byar; år 1900 fick kärnbyn stadsstatus. Utländska forskare och läkare, framför allt den tyske internisten Erwin Bälz, anlände för att studera källorna. Bälzs forskning om deras bakteriedödande och återställande egenskaper introducerade västerländska medicinska protokoll och hjälpte till att standardisera badpraxis bland japanska kliniker.
Den tidiga Taishō-eran förde med sig bekvämligheter utöver baden. År 1914 bildade lokala entusiaster en skidklubb; två år senare grundade Mary Cornwall Legh, en brittisk missionär, St. Barnabas' Mission för att ta hand om invånare som drabbades av Hansens sjukdom. Hennes kyrka och angränsande park är fortfarande ett bevis på hennes arbete. En smalspårig järnväg som förbinder Kusatsu och närliggande Karuizawa öppnade 1926, och 1948 besteg Japans första skidlift berget Tengu. Medan St. Barnabas' sjukhus fick ge vika för det statligt drivna Kuryu Rakusen-en Sanatorium 1941, lever Cornwall Leghs arv vidare genom minnesmärken och ortnamn.
Turismen utgör ungefär nittio procent av den lokala sysselsättningen, men under senare år har Kusatsus samhällsliv varit oroligt av en uppmärksammad tvist. År 2020 anklagade kommunfullmäktigeledamot Shoko Arai borgmästare Nobutada Kuroiwa för oanständigt ofredande; ett omval följde. Efterföljande rättsliga förfaranden, inklusive Arais eget åtal för falskt anmälan, kulminerade i ett domstolsbeslut i januari 2024 där man inte fann några bevis för sexuell aktivitet och ålade Arai att betala skadestånd. Episoden blottlade spänningar mellan tradition, rykte och kvinnors rättigheter i småstaden Japan.
Mer än hundra individuella källor omger Kusatsu, men ingen matchar Yubatake vad gäller ren volym: fem tusen liter per minut strömmar ut med en vattenmängd på sjuttio grader Celsius. När vatten forsar över klipphyllor bildar dess mineraliska "blomma" (yu no hana) avlagringar som samlas in och säljs som en kornig souvenir, kapabel att återskapa onsen-förhållanden hemma. Intill Yubatake ligger Netsu no yu, med vatten som är för varmt för direkt nedsänkning i vattnet; här kyler den sekelgamla yumomi-ritualen källan med träplankor, åtföljd av sång och dans. Ōtaki no yu, det "stora vattenfallsbadet", erbjuder inomhus- och utomhuspooler under ett timmertak, medan Sainokawara Parks 500 m² stora utomhusrotenburo kan ta emot över hundra gäster samtidigt. Moderna komplex som Therme Therme blandar tyska spa-koncept med lokal tradition, och Bälz Onsen Center ligger på en platå med utsikt över avlägsna toppar – en favorit bland skidåkare efter en dag i backarna.
Ovanför staden utbränner kratersjöar och vattenfall vandringslederna. Yugama, på 2100 m höjd på toppen av berget Shirane, uppvisar en sur, smaragdgrön yta; närliggande Yumiike – "bågsjön" – ligger på 2000 m höjd, dess vatten är kristallklart. Vattenfall som Ōsen no taki och Jōfu no taki forsar fram genom cederlundar. Vildblommor täcker de alpina ängarna: harstjärtull (Watasuge), japansk rönn (Nanakamado), flera arter av rhododendron, blå gentiana (Ezorindō) och känslig Dicentra peregrina. Ett besökscenter i Sainokawara Park tolkar dessa arter och de vulkaniska krafter som upprätthåller dem.
Kusatsus kalender återspeglar både buddhistisk sedvänja och lokal tradition. I början av maj ritar barn en elefantdocka genom Yubatake för att markera Buddhas födelsedag. Den 1 juni äger isgrottfestivalen rum, då te bryggt med forntida glaciäris tros avvärja sjukdom. Onsen-tacksamhetsfestivalen utspelar sig under de tidiga augustidagarna: kostymklädda tjänare uppför onsen-gudomens ned- och uppstigning i Kōsenji-templet, vilket symboliskt förnyar källornas välvilja. I slutet av augusti hålls en internationell kammarmusiksamling som ofta besöks av medlemmar av det kejserliga hushållet. Säsongsevenemang sträcker sig från cykellopp och snöväggsvandringar till fotbollsmatcher och skidskoleuppvisningar.
Kusatsu har ingen lokal gymnasieskola men har grundskolor och högstadieläger, medan dess professionella fotbollslag, Thespakusatsu Gunma, spelar hemmamatcher i Maebashi. Sedan skidklubben grundades 1914 har vinterturismen drivit både lokala ligor och internationella tävlingar. Skidområdet på bergen Tengu och Shirane erbjuder nu tio leder över åtta kilometer nedfart, som betjänas av ett dussin liftar.
Ovanligt nog saknar Kusatsu en egen järnvägsstation. Besökare stiger av vid Naganohara-Kusatsuguchi på JR Agatsuma-linjen och fortsätter med buss eller shuttle. Två morgontåg med begränsad expresstrafik ansluter direkt till Tokyos Ueno på cirka två timmar och tjugo minuter; vid andra tidpunkter byter resenärer via Takasaki eller Karuizawa. En lokalbuss förbinder Yubatake, större värdshus och terminalen för endast ¥100, medan många hotell erbjuder gratis transfer.
Utöver onsen-produkter som yu no hana, återspeglar Kusatsus sötsaker höglandsjordbruk. Amanattō – sockerkandierade bönor – är beroende av sorter som trivs över sjuhundra meter. Manjū, ångade bakverk fyllda med azukipasta, bär ofta en svag doft av svavel. I souvenirbutiker stöter besökare på både tyska kitschiga varor och japanskt hantverk, ett bevis på stadens århundraden långa dialog mellan öst och väst.
I sin blandning av elementära krafter – vulkanisk hetta, barrträdskuggade dalar, varmt vatten och kall luft – presenterar Kusatsu ett unikt landskap, ett där gemenskap och handel sammanflätas med ritualer och anseende. Även om dess ekonomi är beroende av turism, bevarar staden lager av historisk textur: från Yoritomos säte i Yubatake till de moderna tvisterna om samhällsuppförande; från samurajernas konvalescens till mekaniseringen av skidliftar. I varje ångande pool och festivalprocession bär Kusatsu sitt förflutna lätt, även om det lutar sig mot det arvet för sin försörjning och identitet.
Kusatsu Onsen
The town is renowned for its numerous hot springs, having over 100 sources distributed across the region. These springs jointly generate an impressive 34,000 liters of water each minute, originating from subterranean depths. The water from these springs is noted for its sulfurous and acidic characteristics, which are said to have various therapeutic benefits.
The medicinal efficacy of Kusatsu’s hot springs has been acknowledged for generations. Both visitors and residents pursue these waters for their alleged capacity to relieve various diseases. The springs are purported to alleviate illnesses such as arthralgia, shoulder stiffness, paralysis, different types of sclerosis, contusions, sprains, chronic dyspepsia, hemorrhoids, chills, arteriosclerosis, burns, and persistent gynecological problems. The comprehensive array of possible advantages has bolstered Kusatsu’s sustained appeal as a health and wellness locale.
One of the most notable features of Kusatsu is the inventive and diverse application of its hot spring water. In addition to its main role in bathing facilities, the naturally heated water fulfills several utilitarian functions inside the community. It serves as a sustainable heating source for the city’s elementary and secondary schools, along with the municipal welfare center. In the severe winter months, the hot spring water is utilized to warm the pavements, inhibiting ice formation and providing safer transit for both people and automobiles. Numerous homes in Kusatsu utilize this natural resource for their heating requirements. The municipal swimming pool is specially heated with hot spring water, ensuring a comfortable aquatic environment throughout the year.
The Yubatake is the centerpiece of Kusatsu. This central hot spring is among the largest in the area and serves as its primary attraction. The term “Yubatake” translates to “hot water field,” accurately characterizing this extraordinary natural occurrence. Spring water rises from the rocky terrain and is meticulously channeled through a sequence of wooden boxes organized in rows. These boxes fulfill a dual function, serving as both a cooling mechanism for the heated water and a growing space for one of Kusatsu’s specialties, Yu no hana.
The vicinity of Yubatake is rich in historical and cultural significance. Visitors will encounter 100 nameplates honoring renowned personalities who have visited Kusatsu throughout the years. This distinguished list features worldwide leaders such as Erwin Bälz, a German internist instrumental in the modernization of Japanese medicine, and Julius Scriba, a groundbreaking German surgeon. Additional distinguished guests were Bruno Taut, a prominent German architect, and Ernest Satow, a British diplomat and Japan researcher. Prominent Japanese figures are also included, such as former Prime Minister Kakuei Tanaka and the iconic professional wrestler Rikidōzan.
The lowest portion of the Yubatake offers a visually striking display. A little cascade cascades over rocks that have acquired an appealing emerald tint from mineral deposits. This location has emerged as a favored site for tourists to take souvenir photographs, providing a scenic backdrop that embodies the natural splendor of Kusatsu.
Netsu no yu is situated adjacent to the Yubatake, although remains unique in its own right. This hot spring justifies its name, meaning “hot water,” with temperatures soaring to an intense 54 degrees Celsius. The intense heat makes direct bathing unfeasible, resulting in the emergence of an intriguing cultural practice called Yumomi. This old technique employs 1.80-meter-long wooden planks to agitate, strike, and knead the water, thereby reducing its temperature to a more tolerable level. The Yumomi ritual has transcended its utilitarian purpose, evolving into a cultural event characterized by the rendition of the Kusatsu song and the elegant motions of traditional Japanese dancing.
Kusatsu has numerous distinguished alternatives for anyone desiring a traditional bathing experience. Ōtaki no yu, meaning “great waterfall hot spring,” is suitably called for its flowing spring water. This timber edifice contains both indoor and outdoor bathing amenities, the latter referred to as a Rotenburo, or open-air bath. The pleasure of immersing oneself in these therapeutic waters amidst the natural splendor of Kusatsu is genuinely unmatched.
The most remarkable bathing facility in Kusatsu is Sai no Kawara, meaning “western riverbed.” This large outdoor pool covers over 500 square meters and can host more than 100 guests at once. The bath is partitioned into distinct areas for men and women, delineated by a wooden barrier to maintain privacy. Situated in a region abundant with hot springs, Sai no Kawara is frequently regarded as one of Japan’s most exquisite Rotenburo, providing bathers with an immersive experience in nature.
The Bälz Onsen Center offers an optimal choice for those who wish to integrate their hot spring experience with additional activities. This resort, situated on a plateau adjacent to the Mount Tengu ski region, provides both restorative baths and stunning vistas. This location has gained popularity as a venue for après-ski relaxation, enabling winter sports aficionados to alleviate muscular tension after a day on the slopes while enjoying expansive views of the surrounding scenery.
