What are the most common travel scams?

The top travel scams overlap with general consumer fraud. Financial data firm Kinglike Concierge reports that in one recent year, airline/flight scams and fake travel agency offers topped U.S. reports. Scams also include bogus vacation rentals, pickpockets, and “timeshare” pitches. In everyday terms, expect to see taxi overcharging, counterfeit travel websites, bogus tour operators, and Wi-Fi or ATM-based theft as frequent dangers. Industry sources enumerate common tactics: for example, taxi drivers taking long routes or broken meters, or scammers exploiting urgency (e.g. “your hotel booking will be canceled”) to steal data. Ultimately, any scheme that seems too good to be true deserves scrutiny.

How can I spot a fake taxi?

A fake or unlicensed taxi often has subtle giveaways. Licensed cabs display official markings, license numbers, and a functional meter. If a car looks unbranded or the driver says “no cash” or “no meter,” be wary. In Toronto, police found impostor cabs that had real taxi signs but were not affiliated with a company. Always make sure any card payment is processed in front of you: in that Toronto case, scammers swapped the victim’s card with a dummy mid-transaction. If anything feels off, cancel the ride. Relying on hotel- or app-supplied vehicles and photographing license plates before entering are good practices.

What is the “found ring” scam and how to avoid it?

In the “found ring” con, a stranger “discovers” a ring at your feet and offers to sell it inexpensively, claiming it’s real gold. Once you hand over cash, they show it’s worthless metal. Rick Steves recounts this classic European trick, noting the mark they “find” is forged. The simplest avoidance is: never buy jewelry off strangers on the street. Politely decline and move on. If someone invites you to inspect a piece they dropped, step back and do not engage.

How do fake booking websites work?

Scammers create websites or emails mimicking real travel sites. They lure you with low prices or urgent messages that mimic hotel chains or agencies. Victims think they are on the legitimate site but are giving credit card info to criminals. Reports from Europe show crooks even compromise actual hotel or booking accounts to send fake “payment needed” messages via official platforms. To spot them, double-check the domain name and use official apps or bookmarked links. Beware of emails urging immediate action—open a new browser and log in directly at the known site instead. Real sites will never ask for unusual payment methods like a bank transfer or gift card.

Can I get scammed by vacation rental listings (Airbnb/VRBO)?

Yes. Scammers often post fake Airbnb or VRBO listings. They might ask for payment outside the platform (via wire or cash), which means you have no protection. The FTC warns against vacation rentals priced far below market, especially if payment is via wire transfer. Use only the official booking platform and pay through it, so your transaction is logged. Before you book, reverse-image search the rental photos: if they appear under different addresses, it’s a red flag. Check the host’s reviews and profile – brand-new profiles without reviews deserve caution. If in doubt, choose a different listing.

What is the shell game and why should I never play it?

The shell game is a rigged street gambling trick. Three “cups” hide a pea or ball that moves around. The operator lets you win a small bet to gain confidence, then during a bigger bet he expertly cheats so you lose. According to the State Department, tourists always lose in these games, because the scammer simply removes the ball in plain sight after initial wins. You should never play – it’s illegal in many countries and designed to part you from money. No amount of luck or observation can overcome the sleight-of-hand.

How do SIM-swap scams target travelers?

Travelers may switch to a local SIM or roam internationally, which can expose them to SIM-swap fraud. Criminals use phishing or data breaches to learn your identity and phone number, then call your mobile provider pretending to be you and activate a new SIM they control. Once they have your number, all SMS codes (for banking, email, etc.) go to them. Protect yourself by using 2-factor apps that don’t rely on SMS, and set a PIN on your mobile account. Some specialists even suggest using an eSIM instead of a physical SIM, since an eSIM can’t be swapped without a secure code. Always notify your carrier if you lose signal unexpectedly.

Is public Wi-Fi safe to use while traveling?

Public Wi-Fi is convenient but risky. Hackers can create fake “honeypot” networks imitating legitimate hotspots (e.g. “Hotel_Guest” vs. “Hotel_Guest_WiFi”) to intercept your data. They can also quietly spy on your activity, even on supposedly secure sites. Travelers have lost data and passwords this way. To stay safe, use a VPN when on any open network – this encrypts your traffic end-to-end. Check that any website you visit uses HTTPS, but remember even a lock icon can be on a phishing site. Avoid logging into banking or sensitive accounts over public Wi-Fi. When possible, use your own mobile data.

What are fake police or “bribe to avoid arrest” scams?

These scams involve impostors posing as police. For instance, a common trick is to palm off an illegal item (drugs, stolen goods) on you then return with a fake officer who demands a bribe. The U.S. State Department notes that criminals often fake police IDs and accuse tourists of petty crimes, asking for an immediate cash “fine”. Rick Steves also reports tourists being stopped by uniformed thieves demanding money over alleged violations. To counteract, ask politely for an official badge number or insist on going to a real police station. Never hand over your wallet or passport to strangers claiming to be police. If forced to pay, note everything and report it as soon as you can.

How do advance-fee or “you won a free trip” scams work?

These are classic advance-fee frauds. Scammers dangle a “free” prize – like a vacation or lottery win – to hook you. Once you bite, they demand fees (taxes, processing, shipping) before releasing the prize. The FTC’s advice is simple: If you have to pay to claim a prize, it’s not free. Likewise, if you never bought a lottery ticket, any “win” notification is illegitimate. In short, no legitimate sweepstakes will ask you for money upfront. The cure is to ignore or delete these messages immediately. If you did send money (gift card, wire, crypto), immediately treat it as theft by contacting your bank or card issuer.

How can I avoid being pickpocketed?

Vigilance and prevention are key. Keep wallets in front pockets or inside zipped bags. Rick Steves recommends carrying only what you need for the day in an inner pocket or money belt, leaving extra credit cards and cash locked up. In crowded areas, watch people’s hands around your belongings. Use cut-resistant bag straps and consider a money belt or neck pouch under your clothes. Be especially careful in tourist crowds and on public transport, and consider traveling with a companion if possible (pickpockets like lone travelers). If you sense a bump or distraction, step away and check your pockets discreetly. Remember, if something happens, try to do something first rather than reacting in panic (for example, put hands on your wallet before shouting).

What are common airport-specific scams?

Airports have their own fraud schemes. One classic is fake currency exchanges near baggage claim: they offer great rates, then slip a hidden fee or give counterfeit bills. Always use bank ATMs inside the terminal. Speaking of ATMs, skimmer devices are sometimes placed on airport ATMs, especially in unsupervised areas. Inspect the machine for loose parts; don’t let strangers “help” you withdraw cash. Also watch out for unauthorized taxi or shuttle drivers right outside arrival halls – always use the official taxi rank or a ride-share app. And never agree to “official-seeming” timeshare or tour presentations from folks you meet in the terminal; these are high-pressure sales at inflated prices.

How do fake charity or petition scams operate?

Scammers posing as charity collectors will thrust a petition or donation request at you in tourist spots. They may look official, speak convincingly, or even pretend to be disabled or deaf to earn sympathy. Once you sign or engage, they demand a “donation” and won’t take no for an answer, sometimes getting aggressive. Rick Steves highlights a “Fake Charity Petition” where signing an English-written petition is followed by a relentless cash ask. While declining politely, keep moving. Any form, petition, or charity solicitation on the street should be met with caution. If you genuinely want to donate, do so at recognized organizations off the street, not to strangers.

What to do if someone spills something on you (distraction scam)?

If a stranger “spills” a drink or pretend dirt on you, see it as an immediate alert. They’ll offer to help clean up – that’s exactly when an accomplice goes through your pockets or bag. The U.S. State Dept. even calls mustard or bird poop a classic distraction code: scammers use it to divert your attention. If it happens, firmly refuse assistance and pull away calmly. Step into a restroom or safe area to clean up. Check your belongings immediately. This applies even if you appear in the wrong (sometimes they stage the spill to accuse you of causing it). Always be the one in charge of your valuables: if they come off, they should be put back by you in a controlled setting.

How to avoid being overcharged in taxis or tuk-tuks?

For any hired transport, agree on the price first or insist the meter be used. In cities like Bangkok, negotiate a fair fare for tuk-tuks before getting in. If a taxi driver quotes a flat rate that seems much higher than the meter, say no. Use official taxis from stands or app-based services. In many places, an airport taxi will issue a ticket with a number inside the booth (always take it). For city rides, watch your route on a map app; if the driver detours excessively, speak up or end the ride. Never pay in your home currency, and double-check that change given in local money is correct. In all cases, keep small notes ready (to avoid needing large change) and a calculator handy to verify fares.

What payment methods are safest abroad?

Credit cards with chip-and-PIN provide the best consumer protections. Carry one primary credit card and one backup. Prepaid travel cards or digital wallets can also limit damage if compromised. Bring a modest amount of local currency for tips or small vendors, but avoid carrying large sums of cash. Never use gift cards, wire transfers, or cryptocurrency for travel payments – the FTC makes clear these are typical demands of scammers. Notify your bank of your destination to prevent it from blocking transactions. When paying, always try to keep your card or wallet in sight (ask the rider to process your card payment on a machine, not take it behind a seat).

How to verify a tour operator or local guide?

Research is vital. A legitimate guide or agency should have verifiable credentials. Check online reviews on multiple platforms (TripAdvisor, Google, travel forums) and see if the company or guide’s name appears in official tourism listings. Ask to see a guide license or permit (many countries require guides to be licensed). Beware of “too-good” deals from individuals on the street – reputable operators usually have offices or hotel desks. If booking day-trips, consider using hotel concierge or recognized tour agencies. When in doubt, ask fellow travelers or expat forums about any name or company that sounds unfamiliar. Never hand over payment without a written agreement (even an email) detailing the service and refund policies.

What to do if my credit card is cloned or compromised abroad?

Immediately call your credit card issuer to report unauthorized activity and cancel the card. U.S. law requires you notify them within 60 days to dispute charges. Use their 24-hour help line (often a toll-free number on the back of the card or their app). Freeze or replace any impacted accounts, and request that they block further charges. Ask them to set a travel alert (some issuers allow this online). If a new card is issued, have it sent to your next destination or replace it via your home bank’s branches (many large banks have international branches or partnerships). Meanwhile, monitor your online statements closely. If your debit card was hit, also check your checking account, since debit fraud has fewer legal protections. In parallel, file a report with local police, as a receipt of the complaint can sometimes expedite bank processes or insurance claims.

How to report a travel scam (locally and to your home country)?

First report the incident locally: go to the nearest police station and file a complaint. Then notify your home country’s agencies. U.S. travelers should file a complaint with the FTC through ReportFraud.ftc.gov and with their state attorney general. Canadians can use the Canadian Anti-Fraud Centre; Brits can use Action Fraud. Also inform your bank or credit issuer in writing. If a foreign business was involved (like an overseas tour company), you can file a complaint with the relevant government export or consumer agency. Additionally, contact your embassy or consulate – consular staff can note the scam patterns and may provide advice. Keep copies of all reports and reference numbers. While it may not retrieve your money, these reports help authorities build cases against scammers and warn other travelers.

Do VPNs protect me from travel-related online scams?

A VPN (Virtual Private Network) is a helpful tool but not a cure-all. It encrypts your internet traffic on public networks, preventing local eavesdroppers from reading your data. This means if you must use airport or café Wi-Fi, a VPN will hide most of your online activity from hackers. However, a VPN won’t stop phishing scams or fake websites; if you willingly enter your login on a fraudulent page, the VPN won’t prevent that credential theft. In short, use a reputable VPN on public Wi-Fi and practice safe browsing (verify URLs, avoid suspicious links) – it adds a layer of security but doesn't replace cautious behavior.

How to spot fake ATMs and card skimmers?

Before using an ATM, inspect it closely. If the card slot or keypad looks loose, bulky, or gummed up, it could be a skimmer. Rub at the card reader – a tampered device often wobbles or comes off. Cover your PIN with your hand when typing. Never accept unsolicited help: a stranger advising you to retry a stuck transaction is often setting you up for a skimmer or distraction. Use ATMs inside bank lobbies or well-monitored areas. Also be cautious of any ATM that unexpectedly ejects your card; it might be trapping it. If something feels wrong, say “no” and go to another machine.

What’s the risk of online travel deals shared on social media?

Crazy-cheap deals on Facebook or WhatsApp often lead to phishing sites or fake companies. Scammers use social media to broadcast too-good-to-be-true offers (e.g. “Last-minute $199 Paris flights!”). Clicking through may install malware or take you to a lookalike travel site. Even if it appears on a friend’s timeline, verify it independently. A tip from security experts: if a site pressures you with a countdown timer or demands unusual payment (gift cards, bank wires), it’s likely fraudulent. Instead, go directly to trusted airlines or agencies’ official pages. Stick to known online marketplaces, and remember that viral posts are often traps.

How to avoid vehicle/motorbike rental scams?

Before handing over money or documents to a rental agency (for cars, scooters, bikes), thoroughly inspect the vehicle with the agent. Take timestamped photos of any dings or scratches. Note the fuel level and mileage on the contract. Never give your passport as a deposit; insist on a cash deposit or credit card hold instead. If renting a scooter or jet ski, be especially alert at return: if any damage is claimed, ask for evidence of pre-existing damage (like initial photos). Avoid deals that seem too cheap, and always get a formal rental agreement. If the agent involves “police” over a damage claim, take note of badge numbers and insist any fine be paid at an actual police station, not roadside.

How do visa/immigration document scams work?

Scammers create fraudulent visa or immigration websites that mimic government portals. They charge fees for “fast-track” visas or passport renewals which legitimate agencies provide for free or a standard fee. For example, the State Dept. warns about copycat travel visa sites that overcharge tourists. They also spotlight fake “international driving permit” services selling worthless documents. To avoid these, verify web addresses: U.S. visas are only issued at travel.state.gov or official embassy sites. Likewise, never pay a private agent for a visa application; do it directly through the embassy or consulate. If anyone solicits payment for a guaranteed job visa or adoption, it’s a red flag – official visas cannot be purchased through foreign agencies. Always confirm through official channels.

What is the “flirtatious local” or romance travel scam?

Also called the “lover scam,” this scheme involves a charming local who befriends you, offers to show you around, or dates you briefly. The scammer then arranges a meal, drinks or a tour, and disappears once the bill arrives – leaving you responsible for an exorbitant sum. Rick Steves recounts travelers tricked by attractive strangers into nightclub bills that ballooned into the hundreds, guarded by fake bouncers demanding payment. Variations include being drugged or distracted and robbed. The antidote is caution with newfound friends: if someone you’ve just met suggests an expensive outing, propose going instead to a place you choose and can afford. Never share too much personal info with new acquaintances, and avoid being lured into remote areas alone.

How to protect my phone/data from theft while traveling?

Treat your phone as a prized possession. Keep it in front pockets or an inside jacket pocket when in crowds. Use a strong screen lock and enable remote wipe. For data: back up contacts and photos to cloud storage before the trip. Install reputable security apps (look for antivirus or anti-theft apps). Disable auto-connect to open Wi-Fi. Consider using a portable cable lock or anti-theft device if you set your phone down. Also, avoid using unsecured chargers (e.g. USB in public sockets can inject malware). If your phone is stolen, immediately change passwords for email and important accounts (using a secure device). Activate any “find my phone” features available – even a phone finder alert to authorities can sometimes lead to recovery.

Are travel insurance policies effective against scams?

Most standard travel insurance plans do not cover fraud losses in the way they cover physical theft. They typically insure lost luggage, trip cancellations, medical emergencies, etc. Some policies may reimburse you for stolen cash or fraudulent credit card use (if you report it), but this is rare. It’s important to check your policy: for example, identity theft protection might help with costs if your personal information is stolen. If a scam involved medical falsehoods or legal trouble, emergency evacuation or liability coverage might help. In general, do not rely on insurance to bail you out of a financial scam. Instead, use insurance for emergencies (health, travel disruptions) and banking/legal recourse for fraud.

How to get money back after being scammed (chargebacks, disputes)?

Act quickly. Call your bank or credit card issuer immediately and tell them you want to dispute a fraudulent charge. Many banks will provisionally reverse charges while they investigate. Then send a written dispute within 60 days, following the FTC’s sample letter format. Attach evidence: receipts, screenshots, emails. If the scammer was a vendor on a platform like Airbnb or Expedia, also use their refund-dispute process. Keep copies of all correspondence. For debit card scams, the procedure is similar but slower: file a fraud claim with your bank, and they have a short window (a few days) to acknowledge it. Be prepared to prove the scam with your documentation. If a merchant refuses refund, escalate to your credit card company’s fraud department or the CFPB. While a full recovery isn’t guaranteed, detailed, timely action greatly improves your chances.

How do I check if a travel website is legitimate?

Verify before you trust it. First, inspect the URL carefully for typos or unusual domains (e.g. “.travel” vs. “.com”). Compare it to known references: search the company name plus the word “scam” or “review.” A reputable site will have contact info and physical address. Check for poor grammar or translations as a sign it might be copied. Look up its SSL certificate by clicking the lock icon – though not foolproof, it helps ensure the company registered that name. Investopedia notes scammers sometimes swap just one letter or use a different extension to fool travelers, so vigilance is needed. If you find a customer service number, try calling it to see if it matches published channels. When booking hotels or flights, it’s safest to stick to well-known brand sites or big-name travel agencies whose reputations are on the line.

Should I use ad-hoc currency exchangers on the street?

No. Street exchangers often short-change customers or hand over counterfeit bills. One traveler lost hundreds when an on-the-street changer in Turkey swapped her real money for cheap paper. Always use official exchange bureaus, banks, or ATMs. These will give a printed receipt and better security. At banks or airport kiosks, verify the amount by checking and even asking an attendant to count. If a street deal looks too good (extremely favorable rate), it’s almost certainly a trick. In an emergency, bank branches are the safest bet, even if queue times are longer.

How to avoid fake tours or closed-at-lunch attraction scams?

The key is independent verification. Check attraction hours online (official websites or reliable apps) before assuming closure. If someone tells you “closed for lunch,” politely refuse and head to the attraction yourself to confirm. For tours, only hire guides or companies through trusted platforms or your hotel’s recommendation desk. At popular sights, use only authorized ticket counters. If a tour operator suddenly reroutes you to a different attraction or shop, say no and continue. For example, if a walking tour suddenly detours to a jewelry shop at lunchtime, insist on your planned route. Always get a written or email confirmation of tour details in advance (time, location, price) so you have proof if changes occur.

What legal evidence/receipts should I keep if scammed?

Keep everything. Save copies of all communications (emails, texts, chats) with the scammer or seller. Make screenshots of websites or social media posts related to the deal. Preserve any receipts or bills from even legitimate transactions that were part of the process. After a taxi or hotel ride, note the car number or room number and keep printed bills. For ATM use, keep any transaction IDs or confirmation screens. The FTC recommends enclosing copies (never originals) of receipts with your dispute letter. Also jot down names, addresses, or registration numbers of any business or person involved. Essentially, treat each component of the transaction (quotes, contracts, tickets) as a separate piece of evidence.

Are there destination-specific scams I should know about?

Yes. Always research scams typical for your exact destination. For example, in Paris or Barcelona, pickpockets flourish on crowded walkways and scammers use phony charity petitions or ring tricks. In Bangkok, beware guides who claim “the temple is closed” (leading you to overpriced shops). In Mexico and Central America, ATM skimmers and taxi cons (overcharging or fake police) are common. On Mediterranean beaches, don’t let vendors bury you in sand as part of a “buried bracelet” trick. A good rule is to check official travel advisories and forum posts for your city: locals and frequent travelers often share alerts like “money belt pickpocket at Subway X” or “only use hotel-licensed cabs.” Preparation specific to your location can save you from the surprise of a known con.

What are the red flags of a travel job/volunteer scam?

Key warnings include paying upfront for a job or placement and guaranteed employment. If an agent or website promises you a visa or work placement instantly (for a fee), it’s almost certainly a scam. Real employers never demand money or ask for personal bank details during hiring. Look out for poor spelling and grammar on official-looking sites – scammers often can’t mimic real government pages precisely. Also be wary of high-pressure “Sign now or lose your spot” tactics. Finally, research the organization: if it has no web presence aside from a Facebook page or hasn’t been vetted by any official recruiter board, it may not exist. Always verify any job offer by calling a known office number or checking with your local embassy’s labor department.

10 resebedrägerier och hur man undviker dem

Att resa kan vara spännande – men det bjuder också in till fara från smarta bedragare. År 2024 förlorade amerikaner häpnadsväckande 12,5 miljarder dollar på grund av bedrägerier av alla de slag, och turister är ofta måltavlor. Data från Better Business Bureau visar att amerikanska resenärer rapporterade 1 517 reserelaterade bedrägerier under ett år, med förluster på cirka 2,6 miljoner dollar. Den siffran inkluderar allt från falska flygbokningar till bedrägerier från skrupelfria guider. Denna djupgående guide granskar de tio vanligaste resebedrägerierna, förklarar hur de fungerar och erbjuder detaljerade, praktiska råd – stödda av data och expertkällor – om hur man upptäcker varningssignaler, undviker fällor, agerar om man blir måltavla och till och med återhämtar förluster.

Var och en av följande avsnitt går djupare in på en bluff. Här är en kort översikt:

Falska taxibilar och bilbedrägerier: Olicensierade taxibilar eller samåkningsbedragare tar ofta ut överpriser och manipulerar betalningar.
Falska boknings-/boendeannonser: Falska hotell- eller uthyrningssajter stjäl dina pengar eller personuppgifter.
Ficktjuvar och distraktionsbedrägerier: Ficktjuvar använder distraktioner (som spillda drinkar eller "upphittade" smycken) för att stjäla medan du är upptagen.
Shell-spel och petitionsbedrägerier: Gatuspelsbedrägerier (kortspelet) och falska petitionärer rånar genom att lura åskådare.
Falska polis-/mutbedrägerier: Bedragare kräver kontanter för att undvika fiktiva anklagelser.
SIM-byte och telefonbedrägerier: Brottslingar kapar ditt telefonnummer (SIM-byte) eller lurar dig att dela koder.
Offentligt Wi-Fi och nätfiske: Bedragare skapar falska hotspots och nätfiskewebbplatser för att stjäla data.
Falska turer och motorcykeluthyrningsbedrägerier: "Stängda" attraktioner och falska turleverantörer, plus bedrägerier med cykel-/skoteruthyrning.
Falska jobb-/volontär-/dokumentbedrägerier: Bedrägliga rekryterare och falska pappersarbete (visum, körkort etc.) utnyttjar hoppfulla resenärer.
Falska priser och bedrägerier med förskottsbetalningar: "Du har vunnit en gratisresa"-system och lotteri-/välgörenhetsbedrägerier kräver förskottsbetalningar för obefintliga belöningar.

Varje avsnitt nedan är fristående, men alla erbjuder strategier: när det är möjligt tillhandahåller vi skript eller mallar för att bestrida avgifter och rapportera bedrägerier. handlingsplan i slutet sammanfattar de viktigaste förebyggande åtgärderna.

Hur bedragare riktar in sig på resenärer

Bedragare förlitar sig på en blandning av tidlös lurendrejeri och banbrytande teknik för att lura turister. Psykologiskt utnyttjar de vanliga fördomar: folk vill ha erbjudanden, är rädda för att missa något eller känner sig pressade av brådska eller auktoritet. Till exempel utnyttjar bedragare som utger sig för att vara tjänstemän – som falska kundtjänstmedarbetare – resenärers förtroende. En analys varnar för att bedragare nu använder AI-genererade röster för att härma flygbolags- eller hotellagenter och lura folk att lämna ut kreditkorts- eller lojalitetsprogramuppgifter. Dessa djupförfalskningar låter så autentiska att en resenär kanske aldrig inser att samtalet är bedrägligt förrän det är för sent.

En annan viktig vektor är social ingenjörskonst: utnyttja artighet eller panik. Ett klassiskt knep är "välgörenhetspetitionen" eller "hittad ring"-bedrägeriet, där en främling låtsas vara vänlig för att distrahera dig. Det amerikanska utrikesdepartementet beskriver hur ett "plånbokssläpp"-trick fungerar: någon tappar en plånbok, övertygar dig att hålla i den och hävdar sedan att den innehåller smuggling – och plötsligt anländer "myndigheter" och kräver en muta för att släppa dig fri. Med andra ord handlar turistbedrägerier ofta om att splittra uppmärksamheten eller hetsa upp offren till förhastade åtgärder.

Samtidigt erbjuder den digitala världen nya exploateringar. Nätfiskemejl, falska reseappar och klonade webbplatser kan stjäla lösenord eller betalningar. Säkerhetsrapporter noterar en ökning av klonade bokningssajter: ett företag fann att resebedrägerier har skjutit i höjden tack vare AI-verktyg som producerar professionella falska webbplatser och vilseledande e-postmeddelanden. Ett annat varnande fynd: 69 % av amerikanerna använder regelbundet offentligt Wi-Fi, vilket gör resenärer sårbara för bedragare och falska webbplatser även om de visar en låsikon. Dessa taktiker kombinerar gamla knep och ny teknik, men i grunden letar de efter samma öppningar: förtroende, brådska och brist på skepticism.

Bedrägeri 1: Falska taxibilar och transportbedrägerier

Vad händer vid en falsk taxibedrägeri? En listig taxibedragare utger sig för att vara en legitim förare eller samåkningsoperatör. De kan modifiera en privatbil med falska markeringar eller logotyper för att likna en riktig taxi. Ett nyligen genomfört fall i Toronto illustrerar detta tydligt: bedragare köpte generiska taxiskyltar online, satte dem på olicensierade fordon och berättade för passagerare att de bara accepterade kortbetalningar. Under en transaktion bytte de offrets kreditkort mot en attrapp, fick tag i PIN-koden och behöll det riktiga kortet. Offren hittade senare stora kontantuttag på sina konton.

Hur man upptäcker och undviker falska taxibilar (tips för flygplatser och städer): Kontrollera alltid en taxis referenser innan du går ombord. På flygplatser eller officiella hållplatser, använd endast licensierade taxibilar med synliga registreringsskyltar, taxibolagslogotyper eller förarlegitimation. Vid upphämtning på gatan, insistera på att taximetern är påslagen eller fastställ ett pris i förväg. Om en förare insisterar på en kontant biljett eller vägrar att använda taximetern är det en varningssignal. Samåkningsappar (Uber, Lyft eller lokala motsvarigheter) är i allmänhet säkrare – men kontrollera att bilen och registreringsskylten matchar appen. Låt aldrig någon sno ditt kreditkort åt dig. Ha alltid ditt kort och din PIN-kod i din hand. Som en polis råder: ”Behåll kontrollen över ditt kort – låt inte föraren hantera det”. Om en förare trycker på för en ovanlig betalning, avboka resan och hitta en annan.

Om du har blivit överdebiterad: steg och manus för bestridande: Om du misstänker bedrägeri direkt, lämna parken omedelbart på en säker plats. Ta bilder på fordonet, registreringsskylten och förarens ID-kort om möjligt. Spärra eller spärra kortet omedelbart (via din banks app eller telefontjänst). Registrera resans detaljer (tid, plats, överenskommen biljettpris). Bestrid sedan betalningen med din kortutgivare: ange att tjänsten inte var som överenskommet (t.ex. oavgiftsbelagd, omväg, vägrade kontanter). FTC rekommenderar att du rapporterar obehöriga betalningar inom 60 dagar och följer upp skriftligen. Du kan anpassa en mall för ett klagomålsbrev från FTC, som beskriver resan och varför betalningen är falsk. Det hjälper att säga något i stil med "Jag avbokade resan på grund av säkerhetsproblem och vägrar betalning". Meddela även samåkningsföretaget eller taxibolaget och lämna dina bevis. Om pengarna överfördes via banköverföring eller kontanter, rapportera det omedelbart till lokal polis. I samtliga fall, ta en skärmdump av alla konversationer eller kvitton. Slutligen, lämna in ett klagomål till konsumentskyddsmyndigheten (se Rapportering av bedrägerier nedan) för att hjälpa till att spåra bedragarna.

Bedrägeri 2: Falska bokningar/boendeannonser

Hur falska bokningssajter och falska annonser fungerar: Resebedragare skapar imitationswebbplatser för hotell eller uthyrning som ser nästan identiska ut med de riktiga. De annonserar lockande erbjudanden på sökmotorer eller sociala medier. När resenärer klickar hamnar de på en klonad sida med säkra låsikoner och polerade foton – ofta genererade av AI – men webbadresserna är subtilt annorlunda (t.ex. pay-site.com istället för pay-site.net). Data från Booking.com bekräftar detta hot: cyberbrottslingar har använt AI-verktyg för att bygga övertygande falska bokningssajter och till och med kapa den faktiska plattformens meddelandesystem genom att bryta sig in på små hotells konton. En brittisk rapport noterade att hundratals resenärer fick falska Booking.com-meddelanden som varnade för att deras bokning skulle avbrytas om de inte betalade genom att klicka på en länk. I verkligheten kan vilken legitim bokning som helst hanteras i den officiella appen eller webbplatsen – förfrågningar om externa länkar eller betalningar bör behandlas som nätfiske.

På liknande sätt är semesterbostadssajter som Airbnb eller VRBO måltavlor. Bedragare kan kopiera bilder och beskrivningar av en riktig hyresbostad och sedan locka dig att betala utanför plattformen. Alternativt kan de kapa en genuin annons: genom att kompromettera en värds konto omdirigerar de betalningar till sitt eget konto utan värdens vetskap. Resenärer som bokar utanför plattformen kan förlora sina depositioner och regressrätt. FTC varnar: alla hyror som annonseras "långt under marknadspris" bör väcka misstanke. Bedragare kräver också ofta betalning via banköverföring eller presentkort – ytterligare ett säkert tecken på bedrägeri.

Verifiera hyror (Airbnb/VRBO/Bokning) – checklista och skärmdumpar: Boka endast via verifierade rese- eller uthyrningsplattformar och använd deras betalningssystem. Innan du bokar, sök efter boendet: gör en bildsökning på bilderna för att se om de visas någon annanstans, kontrollera om värdens eller resebyråns profil är ny eller saknar recensioner. Läs gästrecensioner noggrant på oberoende webbplatser eller forum. Bekräfta detaljer: be om värdens fullständiga kontaktuppgifter eller en webbplatslänk. Om du är osäker, ring det officiella kontaktnumret som anges på plattformen (för hotell, ring deras huvudlinje). Ta skärmdumpar av objektet, ägarens profil och transaktionssidan när du bokar. Spara alla e-post- eller chattbekräftelser. Dessa kommer att vara avgörande om du behöver bestrida en avgift.

Återbetalningar, chargebacks och plattformars tvistflöde: If a booking turns out to be a scam, act quickly. Contact your credit card company to initiate a chargeback; federal law requires you to dispute fraudulent charges within 60 days. Provide evidence: your booking screenshot, the false listing, and any correspondence. Contact the legitimate platform’s support as well (e.g. Airbnb Trust & Safety); most have established procedures to refund victims. For instance, Airbnb often reimburses guests if an accommodation is fraudulent. Write clearly and calmly, e.g.: “I booked [Property] on [dates] for [amount] and paid via [payment method]. I later discovered this listing was fake because [explain evidence]. I demand a refund.”

Om bedrägeriet inträffade utanför en plattform (t.ex. om du överförde pengar till en person som försvann), gör en polisanmälan lokalt. Även om polisen inte kan återkräva pengar utomlands kan anmälan stödja ett försäkringsanspråk eller en kredittvist. Spara i vilket fall som helst alla kvitton eller e-postkedjor hos bedragaren. En mall för konsumentvarningar från FCC rekommenderar att man bifogar kopior av kvitton eller inlägg för att stärka ett anspråk.

Bedrägeri 3: Ficktjuvar och distraktionsbedrägerier (inkl. "hittad ring" och spill)

Ficktjuvar och distraktionsbrott utnyttjar din ouppmärksamhet i hektiska miljöer. Dessa brott sker ofta samtidigt: medan en gärningsman skapar en distraktion, stjäl en medbrottsling dina värdesaker.

Vanliga distraktionsmönster och förebyggande taktiker: Se upp för vänliga främlingar som tappar eller smetar något på dig. En taktik är knepet "olja eller ketchup på skjortan": en medbrottsling spiller senap eller en trögflytande fläck på dina kläder, och medan du fokuserar på att rengöra dem tömmer en partner dina fickor. En annan är "bältes- eller armbandsknepet" (som ibland säljs som en gåva). Till exempel kan en förbipasserande hänga ett billigt "vänskapsarmband" runt din handled och sedan kräva betalning, och använda din tillfälliga förvirring för att smita iväg med dina pengar. På liknande sätt kan en person kasta en "hittad" ring vid dina fötter och påstå att den är rent guld och sälja den billigt. I verkligheten, när du väl betalar, visar de dig att det är värdelösa smycken. I alla dessa scenarier utnyttjar bedragare överraskning eller girighet.

För att undvika att bli måltavla, håll dina ägodelar väl säkrade. Förvara plånböcker och telefoner i framfickor eller pengabälten; bär bara de kontanter och kort du behöver för dagen. Räkna alltid växel för hand, särskilt i informella sammanhang, eftersom vissa försäljare växlar turister med hjälp av list. Om någon erbjuder ett oombett armband eller litet föremål, avböj artigt. Om ett spill inträffar, gå lugnt därifrån och städa upp dig – gör det inte. inte Ta emot hjälp från en främling. Reseguider rekommenderar att behandla allt gatuuppståndelse (en medlidsam folkmassa, "hjälpsam" lokalbefolkning) med misstänksamhet och håll händerna nära dina värdesaker. I trånga kollektivtrafik eller på marknader, håll väskorna stängda och framför dig.

Hur man förvarar värdesaker och använder lockbeten: Använd en diskret pengficka eller innerficka för kontanter/kreditkort. Undvik att visa upp stora summor kontanter; ett knep är att ha med sig en liten ficka med billiga locksedlar. Om en telefon eller kamera inte används, förvara den i en dragkedjeförsedd väska istället för att hänga den i handen eller axeln. Vissa resenärer bär en "attrappplånbok" – en liten plånbok med lite kontanter – i en bakficka för att lämna över om man konfronteras, medan den riktiga plånboken förblir gömd. Var du än förvarar värdesaker, förvara dem där du alltid kan känna dem (fäste fast dem i bältet om det behövs). Nyckeln är att göra dig själv till ett svårt mål: synliga värdesaker och distraherade resenärer är lätta byten, men alerta, försiktiga turister som inte har något uppenbart att sno är inte värda risken.

Scam 4: Shell-spel, gatuspelare och namninsamlingar

Bedragare kombinerar ofta snabba vinster och publiktryck för att lura turister.

Så fungerar skalspelet – varför du förlorar varje gång: En vanlig syn på turisttorg är "snäckspelet": tre snäckor (eller koppar) och en liten boll eller ärta. Operatören låter en medbrottsling vinna en liten insats till en början, vilket ger tittarna förtroende. Efter en eller två vinster ser de med hjälp av en fingerfärdighet till att du... förlora varje efterföljande större insats. Det amerikanska utrikesdepartementet varnar för att dessa spel alltid är riggade: bedragarna använder subtila trick (handflata med bollen, smidiga händer) så att resenären aldrig vinner pengar. Även om du ser ärtan övervakas försök att satsa eller byta spel noggrant, och medhjälpare i publiken pressar dig att betala. I slutändan förlorar offren ofta hundratals eller till och med tusentals dollar och lämnar motvilligt över kontanter "för en rättvis chans" vid en sista gissning.

Petitionsbedrägerier och relaterade gatuknep: Ett annat bedrägeri handlar om falska namninsamlingsgivare eller välgörenhetsinsamlare. Till exempel kan någon visa upp ett urklipp och påstå sig samla in namninsamlingar för en välkänd sak. När turister väl har skrivit under ber bedragaren om en donation – och vägrar att släppa dig förrän du har betalat. Rick Steves beskriver en variant: en påhittad välgörenhetspetition undertecknad på engelska, sedan ett krav på kontanter som "donation". Samtidigt kan ficktjuvar arbeta tillsammans, redo att råna dig när du blir distraherad av konfrontationen. Ett liknande scenario är "kassaregistertricket": när du lämnar en butik kan du bli "överfallen" av en vänlig lokalinvånare (ofta välklädd) som påstår sig ha hittat din kreditkortskvitto på golvet och erbjuder sig att betala din räkning – bara för att försvinna med din plånbok så fort du är upptagen.

Att hålla sig säker: Den gyllene regeln är: spela aldrig på gatuspel och skriv aldrig under oombedda formulär. Behandla alla påträngande pengaförfrågningar med misstänksamhet. Avböj artigt och fortsätt gå. Om någon kräver betalning eller försöker tilltala dig aggressivt, ta dig ur rummet och kontakta säkerhetsvakt eller polis om det behövs. Dokumentera mötet efteråt om du kan (foton på personen eller platsen). Ta aldrig handen i din väska för att visa legitimation eller kontanter åt en gatu"insamlare". Om en grupp människor närmar sig och insisterar på att du har gjort något fel, var särskilt försiktig med samverkan. Kort sagt, håll koll på dina fickor och delta inte i gatuspel eller namninsamlingar – ett ögonblicks njutning kan kosta mycket mer än du räknat med.

Bedrägeri 5: Falsk polis / Muta för att undvika gripande

Bedragare som är skyldiga myndigheter är bland de mest alarmerande bedragarna en turist kan möta. Dessa bedrägerier utnyttjar din rädsla för juridiska problem för att få mutor eller värdesaker.

Identifiering av bedragare (ID-kontroller, protokoll): Bedragare kan ta på sig uniformer eller falska namnskyltar och låtsas vara poliser eller tulltjänstemän. Ett dokumenterat knep är bedrägeriet med "flygplatsväskbevakning": en turist luras att hålla i en resväska (eller plånbok) som en medbrottsling fyller med illegala droger. Senare närmar sig falsk polis och "griper" offret – såvida inte en muta betalas på plats. Mer skamlöst kan två män i full "turistpolis"-klädsel stoppa dig på gatan, hävda att du brutit mot någon mindre lag (gå längs sidan med pengar, bära smycken som ser "förfalskade" ut etc.) och kräva kontanter för att släppa dig. Andra gånger kan en ensambedragare i civila kläder säga att det är problem med ditt pass eller att du är skyldig en obetald böter.

Riktiga officerare bär vanligtvis synlig legitimation, och kommer att inte be om pengar utan att uppvisa ett skriftligt kvitto eller en kallelse. Om du blir ombedd att visa legitimation, observera att riktiga poliser vanligtvis utbyter kontaktuppgifter eller erbjuder sig att följa med dig till en station för verifiering. Kräv alltid att få se ett poliskortsnummer. Om du känner dig pressad, insistera på att ringa din ambassad eller ett lokalt ombud innan du betalar.

Vad man ska göra om man konfronteras – manus och ambassadens steg: Om en tjänsteman identifierar sig och ber om betalning, var lugn men bestämd. Säg artigt: "Jag skulle vilja verifiera dina meriter" och om möjligt ta ett foto eller låt andra höra samtalet. Lämna aldrig upp ditt pass eller din plånbok direkt. Du kanske säger: "Jag föredrar att komma till stationen och reda ut det här officiellt." Bedragare försöker ofta isolera dig, så svara högljutt eller gå till en offentlig plats. Om en betalning på plats krävs, avböj och be om att få se en formell böter eller bostad. Riktig polis kommer inte att gripa dig förrän du har förts till fängelse eller till ett konsulat – de tvingar inte fram mutor i kontanter.

Om du misstänker att det är en bluff, avbryt interaktionen under förevändning ("Jag vill ha en advokat", "Ring min ambassad" eller gå helt enkelt). Kontakta sedan omedelbart närmaste myndighet. För amerikanska medborgare kan din ambassad eller ditt konsulat verifiera lokala polislegitimationer och ge råd om nästa steg. Det amerikanska utrikesdepartementet föreslår att offren "kontaktar den amerikanska ambassaden eller konsulatet där de befinner sig" för vägledning. Om du har gett pengar eller dokument, rapportera händelsen till lokal polis så snart du är i säkerhet och få en kopia av polisrapporten. Meddela sedan din bank för att bestrida eventuella obehöriga uttag. Kom ihåg: var självsäker och dokumentera allt, eftersom det kommer att hjälpa både juridiskt och för att bestrida bedrägeriet med banker eller försäkringsbolag.

Bedrägeri 6: SIM-byte, SIM-kort och telefonbaserade bedrägerier

Mobiltelefoner och SIM-kort är nya gränser för resebedrägerier. Turister använder ofta ett lokalt SIM-kort eller eSIM för att få tillgång till internet, men dessa kan äventyras om de hanteras fel.

Vad är SIM-swap och varför resenärer är sårbara: Ett "SIM-swap"-bedrägeri inträffar när en brottsling övertygar din mobiloperatör att överföra ditt nummer till ett SIM-kort som bedragaren kontrollerar. De samlar vanligtvis in personliga uppgifter (ofta från sociala medier eller nätfiske) för att utge sig för att vara dig för operatören. När de har ditt nummer avlyssnar de alla SMS-meddelanden och samtal. Detta låter dem kringgå SMS-baserad tvåfaktorsautentisering (2FA) på bank eller e-post – de kan återställa lösenord och ta över konton. Vissa resenärer har till och med rapporterat att de förlorat sina kryptovaluta- eller bankkonton när deras telefonnummer kapades.

Enligt säkerhetsexperter är resenärer måltavlor eftersom de kan vara mindre benägna att kontrollera telefonaviseringar från inhemska operatörer, eller kanske publicerar reseinformation online som bedragare använder. Om en angripare till exempel vet att du är utomlands kan de "reservera" en eSIM-aktivering och sedan ringa din leverantör och påstå sig vara du i ett annat land och be dem byta SIM-kort. Vid den tidpunkten går alla bekräftelsekoder som skickas av din bank till angriparen.

Så här skyddar du din telefon och förhindrar SIM-kortsbedrägerier: Innan du reser, lägg till extra säkerhet för ditt mobilkonto. Många operatörer låter dig ange en PIN-kod eller ett lösenord på din SIM-profil – använd det. Använd SMS-fria 2FA-appar (autentiseringsappar eller hårdvarutokens) för kritiska konton, så att angriparen inte bara kan åsidosätta via telefon. Om du köper ett lokalt SIM-kort, var försiktig: gör det bara från en officiell butik och håll ditt ursprungliga telefonnummer aktivt (via eSIM eller dual-SIM) om möjligt.

Framväxande eSIM-teknik kan hjälpa; eftersom eSIM-kortet är elektroniskt låst till din enhet är det svårare att portera det än att byta ut ett fysiskt SIM-kort. Var dock uppmärksam. Undvik att logga in på känsliga konton på en enhet om du misstänker att ditt SIM-kort har ändrats. Om du oväntat förlorar täckningen, ring omedelbart din operatörs säkra internationella nummer för att kontrollera om ditt nummer har porterats. För att vara på den säkra sidan, publicera inte dina exakta resedatum eller boendeplaner på sociala medier. Framför allt, behandla alla oväntade samtal eller meddelanden från ditt eget nummer (eller "hjälpsamma" bankmeddelanden) med misstänksamhet.

Bluff 7: Offentligt Wi-Fi, falska hotspots och nätfiskewebbplatser

Osäkra nätverk och nätfiskewebbplatser är fulla av bedrägeritrick.

Så här fungerar falska Wi-Fi-/man-in-the-middle-attacker: Hackare kan skapa en falsk trådlös hotspot, ofta med ett namn som är väldigt likt ett riktigt (t.ex. ”HotelGuestWiFi_Free” istället för ”Hotel_GuestWiFi”). Med 69 % av amerikanerna som medger att de använder offentligt Wi-Fi regelbundet har angripare gott om byten.. När du ansluter övervakar de all data du skickar: inloggningsuppgifter, e-postmeddelanden eller till och med personliga meddelanden kan avlyssnas. Alternativt kan en bedragare infoga en "man-in-the-middle"-enhet som vidarebefordrar din trafik via en skadlig router. Även säkra HTTPS-anslutningar är inte ett universalmedel: bedragare kan använda SSL-certifikat på nätfiskewebbplatser för att lura dig, eftersom webbläsaren visar låsikonen..

Nätfiskeattacker sprider sig också på offentliga Wi-Fi-nätverk. En användare kan få ett e-postmeddelande som ser officiellt ut (t.ex. från en hotellbokning eller ett flygbolag) där de ombeds att ange sitt lösenord igen eller betala en oväntad avgift. När offret klickar på den angivna länken (eller öppnar en bilaga) kan skadlig programvara installeras eller inloggningsuppgifter stjälas.

Checklista för säkert Wi-Fi: VPN, certifikat, verifieringssteg: Den första regeln är att anta att öppet Wi-Fi är farligt. Använd när det är möjligt ett virtuellt privat nätverk (VPN) på dina enheter. Ett VPN krypterar din trafik och döljer den även för en nätverksoperatör.. Om du måste använda offentliga Wi-Fi-nätverk, välj nätverk som är lösenordssäkrade (fråga personalen om exakt SSID) och dubbelkolla att URL:en till alla webbplatser du besöker är korrekt. Undvik att använda bank- eller e-postkonton om du inte har bekräftat nätverkets äkthet. Se upp för stavfel i URL:er eller ovanliga domäntillägg. FTC påminner oss om att bedragare kan få en nätfiskewebbplats att se HTTPS-säker ut; därför anta aldrig att låsikonen betyder att webbplatsen är legitim.

Håll även din telefons och bärbara dators programvara uppdaterad för att skydda mot sårbarheter. Använd tvåfaktorsautentiseringsappar istället för SMS när det är möjligt, så att angriparen fortfarande behöver en separat kod även om en webbplats komprometteras. Kort sagt, behandla alla offentliga anslutningar med försiktighet: anslut kort, verifiera allt och koppla bort när du är klar.

Bedrägeri 8: Falska turer, lunchstängt och motorcykeluthyrningsbedrägerier

Guider och fordonsuthyrning erbjuder bördig mark för överdebitering av nackdelar.

Hur försäljare fejkar stängningar och säljer låtsasresor: En välbekant fälla är knepet med en "stängd attraktion". En vänlig främling (eller ibland en "hjälpreda" vid en turistinformationsdisk) berättar att ett landmärke eller museum oväntat är stängt för lunch eller ett privat evenemang. Sedan visar de dig en alternativ rundtur eller souvenirbutik, ofta i maskopi med butiksägarna. Nomaden Matt berättar hur en guide ledde kunder bort från en katedral under förevändning att ha en "lunchpaus" och sedan tog ut överdrivna entréavgifter till en närliggande replikplats.. I Bangkok använder man sig av ett liknande system med "stängda tempel" som skickar besökare till skräddare eller juvelerarbutiker under press att köpa varor till låga priser. Den gemensamma nämnaren är brådska och förlorad tid – turister tvekar att vänta, så de går med på omvägen och betalar igen.

Fällor för motorcykel- och fordonsuthyrning – hjälmdepositioner, kollisionsskador: Att hyra skotrar eller bilar utomlands kan vara bekvämt, men bedragare finns i överflöd. Ett typiskt scenario: du betalar en deposition för att hyra en motorcykel, kör den i en dag och lämnar sedan tillbaka den bara för att upptäcka "skador" som du inte orsakat. Ägaren insisterar på att du betalar en rejäl reparationsavgift – ofta med ditt pass som säkerhet. Vissa går längre genom att involvera medbrottslingar som utger sig för att vara lokal polis som "går med" på att sänka avgiften om du betalar kontant på plats. Reseförsäkringsbolag rapporterar att denna mopedbluff fungerar som den ökända vattenskoterbluffen: oavsett hur mycket du protesterar hamnar du vid ett förhandlingsbord med dolda kostnader..

För att undvika dessa problem, inspektera och fotografera alla hyrbilar från alla vinklar innan du accepterar dem, och notera bränslenivå och luktmätning. Lämna aldrig upp ditt pass; be att få lämna ett kreditkortsavtryck eller en kontant deposition istället.. Kräv ett utskrivet hyresavtal och dokumentera eventuella repor som redan finns. Om skador påstås, begär en oberoende mekanikers utvärdering eller involvera lokal polis. (Ofta är deras hjälp verklig men du är under press att betala.) Använd välrenommerade uthyrningsföretag när det är möjligt och läs noggrant villkoren i förväg. I bergiga eller populära skoterorter som Bali eller Chiang Mai är det klokt att investera i en kollisionsförsäkring eller åtminstone fotografera registreringsskyltar för att bevisa att ingen smitningsolycka inträffade.

Bedrägeri 9: Bedrägerier med falska jobb/volontärer/visumdokument

Att söka arbete eller volontärarbete utomlands kan öppna upp dig för bedragare som lovar jobb eller officiella dokument mot en avgift.

Varningssignaler för bedrägerier inom resebranschen, bland annat dokument och jobb: Var särskilt misstänksam mot alla oombedda jobberbjudanden eller volontärprogram som garanterar placering mot en avgift. Legitima arbetsgivare och officiella program gör det inte. inte avgift att tillämpa. Vanliga varningssignaler inkluderar: professionellt utseende men inofficiella webbplatser som kräver "behandlingsavgifter"; agenter som säger att ditt sponsorskap är beroende av att du betalar i förskott; och begäranden om stora depositioner för utbildning eller visum. FTC noterar att alla webbplatser som utger sig för att vara en statlig tjänst (t.ex. visumbehandling) men kräver höga avgifter sannolikt är en kopia av bedrägeriet.. Till exempel skapar många bedragare falska webbplatser för "internationella körkort" (IDP) som tar hundratals kronor för en värdelös PDF.. I verkligheten är det bara auktoriserade organisationer (som AAA i USA) som utfärdar internflyktinghandlingar, och riktiga statliga visumansökningar listar i allmänhet specifika webbadresser.

Bekräfta visum och officiella webbplatser: Gå alltid till den officiella statliga källan för visum eller tillstånd. För resor inom USA innebär det att använda Travel.State.gov eller DHS:s webbplats Visa Wizard. För Schengenvisum, använd ambassadernas webbplatser. Om du är osäker, dubbelkolla webbplatsens domän – officiella webbplatser slutar vanligtvis på .gov eller har en landskod (t.ex. .gob.es för Spanien). När du har att göra med volontärplaceringar eller jobb, sök efter recensioner av organisationen. Be om referenser och kontakta tidigare deltagare. Konsekventa grammatiska fel, brist på verifierbar kontaktinformation eller brådskande krav är varningar. Kom ihåg: inget giltigt visum eller arbetstillstånd är "garanterat" – genuina processer involverar godkännanden, intervjuer eller pappersarbete, inte banköverföringar.

Om du misstänker ett bedrägeri i efterhand, rapportera det omedelbart. Kontakta närmaste ambassad eller konsulat för att bekräfta eventuella dokument och se om andra har rapporterat liknande bedrägerier. Spara kopior av alla e-postmeddelanden eller annonser som lockat dig. Dessa kommer att vara viktiga bevis om du behöver bestrida anklagelser eller varna myndigheterna.

Bluff 10: Falska priser, lotterier och förskottserbjudanden

Priser och lotterier som låter oemotståndliga är ofta bete för en större fälla.

Att upptäcka "du har vunnit"-fällan – omedelbara varningssignaler: Löftet om en gratis semester, lyxkryssning eller ett stort kontantpris upphetsar naturligtvis resenärer. Bedragare utnyttjar detta genom att skicka flashiga e-postmeddelanden eller sms där de påstår att du har vunnit ett sådant pris – men det finns alltid en hake. Vanligtvis informerar de dig om att du först måste betala skatter, hanteringsavgifter eller "fraktkostnader", ofta via presentkort, banköverföring eller kryptovaluta – metoder som FTC uttryckligen varnar för alltid är en del av bedrägerier.. Riktiga tävlingar kräver inte att vinnarna betalar ur egen ficka. En konsumentvarning från den amerikanska regeringen säger rakt ut: Om någon lovar ett "gratis" pris men ber dig att betala en avgift, är det en bluff. Inget legitimt gratispris kostar något. I en annan variant erbjuder frågesporter eller telefonsamtal på sociala medier semestrar eller iPhones, och leder dig sedan till en landningssida där du måste "säkra" presenten med ditt kreditkortsnummer. När du har angett det kan ditt kort tömmas eller klonas.

Lotteri- eller lotteribedrägerier följer samma mönster. Enligt utrikesdepartementets resemeddelande är varje begäran om pengar för att hämta ut priset bedrägeri om en "utländsk lotterivinnare" upptäcker att de aldrig köpte lotter.. Kort sagt, om du ”inte deltog kan du inte vinna”.

Hur man svarar (och aldrig betalar i förskott): Det enda rätta svaret är att avbryta kontakten. Avbryt omedelbart kommunikationen med alla som insisterar på en betalning. inte Ring numret eller klicka på länkarna de tillhandahåller. Verifiera istället erbjudandet oberoende: om det involverar ett känt företag eller lotteri, kontrollera den officiella webbplatsen. Om du av misstag klickat på en länk, logga inte in eller ange personlig information. Blockera eller rapportera avsändaren (till e-postleverantörer eller FTC). Om du redan har betalat via kreditkort, behandla det som alla andra bedrägerier: kontakta din bank och bestrid avgiften. För betalningar med presentkort eller kryptovaluta är de tyvärr vanligtvis omöjliga att återkräva, så förebyggande åtgärder är nyckeln.

Kom ihåg FTC:s tumregel: Ingen legitim "vinst" kommer någonsin att be dig att betala i förskottAtt ha denna enkla regel i åtanke kan spara mycket besvär och sorg.

Betalningssäkerhet: Kort, kontanter, bankomater och växlingskonton

Penninghantering kan i sig inbjuda till bedrägerier om den görs vårdslöst.

Säkrare betalningsmetoder när du reser: Kreditkort med robust bedrägeriskydd är generellt säkrast. Rick Steves rekommenderar att man använder kredit (snarare än betalkort) när det är möjligt, eftersom "potentiella avgifter kommer att finnas kvar på ditt konto medan din bank undersöker saken". Meddela din bank och kortutgivare om dina resdatum för att förhindra avslag. Bär minimalt med kontanter och förvara dem uppdelade (en del i ett hotellkassaskåp, en del på dig). Använd säkra mobila betalningsappar (Google Pay/Apple Pay) för små köp när sådana finns tillgängliga – på så sätt ser handlaren en generisk token, inte ditt faktiska kortnummer.

Undvik banköverföringar, Western Union eller förbetalda presentkort för alla resetransaktioner. FTC varnar uttryckligen för att dessa metoder är alltid bedrägerierTill exempel kräver bedragare ofta betalning via presentkort eftersom det inte går att spåra; ingen pålitlig försäljare kräver det. På samma sätt, avböj "dynamisk valutaväxling" i butiker eller taxibilar: välj alltid att betala i lokal valuta, eller bekräfta med försäljaren till lägsta rimliga växelkurs.

Hur man upptäcker bankomatskimmare och falska växlare: Kriminella älskar bankomater. Ett nyligt bedrägeri på gatan innebar att en "hjälpsam" lokalinvånare visade en distraherad turist att bankomaten inte hade betalat ut kontanter. När turisten tryckte på knappen igen fångade ett dolt andra lager på kortfacket deras kortinformation. Om en person svävar nära en bankomat eller erbjuder oombedd hjälp, avböj artigt. Kontrollera varje bankomat före användning: dra i kortläsaren och knappsatsen – lösa eller skrymmande fästen kan dölja en skimmer. Använd inomhusbankomater på banker eller större hotell när det är möjligt och skydda din PIN-kod med handen.

Falska valutaväxlingsfönster är en annan fara. En resenär i Turkiet fick en bunt sedlar av en gatuväxlare, bara för att senare inse att många var trasiga värdelösa sedlar. För att växla kontanter, använd officiella valutaväxlare (banker, kiosker) med tryckta kurser, eller ta ut ett litet belopp från en bankomat. Aldrig växla pengar vid ett slumpmässigt gatustånd som annonserar oslagbara priser. Som Rick Steves påpekar, räkna alltid din växel framför kassören. Om en sedel känns förfalskad (notera konstig textur eller tryck), insistera på att prova en annan maskin eller växla på en bank.

Slutligen, för register över alla transaktioner. Ta foton på kvitton eller skärmdumpar av bekräftelser. Denna dokumentation är avgörande om du måste göra en bestridan. Om du får ett utskrivet kvitto på ett hotell eller i en taxi, förvara det i din plånbok tills du checkar ut. På restauranger eller taxibilar, håll noga koll på pengarna: låt aldrig din rygg vändas bort medan växel räknas.

Om du har blivit lurad: Omedelbara åtgärder och bevis att samla in

Om du eller någon i ditt sällskap blir offer för bedrägeri, agera snabbt men lugnt. Personlig säkerhet kommer först: se till att alla är utom omedelbar fara. Vidta sedan dessa steg i ordning:

Avbryt all kontakt med bedragaren. Konfrontera dem inte om det inte är säkert. Om du har deras information (telefon, chatt, e-post), blockera den och spara alla meddelanden.
Dokumentera allt. Skriv ner detaljer: vem, när, var, vad som hände. Ta foton av misstänkta fordon eller personer, skärmdumpar av e-postmeddelanden eller sms, kopior av falska webbplatser och anteckna eventuella transaktions-ID:n. Om du var tvungen att skriva under ett dokument (som en falsk petition eller ett falskt kontrakt), fotografera det.
Frys dina konton. Kontakta din bank eller ditt kreditkortsföretag omedelbart för att spärra eller spärra det komprometterade kortet. Banken kan ofta återkalla nyligen genomförda transaktioner eller åtminstone förhindra ytterligare obehöriga debiteringar. Enligt FTC:s riktlinjer måste du rapportera felaktiga debiteringar inom 60 dagar, så tid är av avgörande betydelse.
Kontakta reseförmedlare. Skicka e-post till supportteamen för alla relevanta plattformar (t.ex. Uber, Airbnb, flygbolag) med bevisen. Tillhandahåll bokningskoder, skärmdumpar och en tydlig redogörelse för vad som hände. Många företag har policyer för bedrägeriskydd och kan återbetala eller boka om.
Rapportera till lokala myndigheter. Gör en polisanmälan i den jurisdiktion där bedrägeriet ägde rum. Även om lokal polis inte svarar, stärker en skriftlig anmälan försäkrings- eller kredittvister senare. I vissa länder är resepoliser eller turistpoliser (t.ex. i Paris eller Barcelona) specialiserade på sådana frågor. Vid anmälan, lämna så mycket bevis som möjligt: kopierade meddelanden, namn, registreringsskyltar, vittnesmål om sådana finns. Spara en kopia av polisanmälan för dina egna register.
Informera ditt konsulat eller din ambassad (om du är utomlands). Om en stor summa pengar, pass eller värdefulla dokument har förlorats, meddela din hemambassad. De kan ge råd om nödhandlingar och har ibland ett register över vanliga lokala bedrägerier.
Meddela konsumentskyddsmyndigheterna. I USA, rapportera bedrägeriet på ftc.gov och överväg att kontakta din delstatsåklagares bedrägeriavdelning. Andra länder har liknande organ (t.ex. Canadian Anti-Fraud Centre, Action Fraud i Storbritannien). Även om återkrav verkar osannolikt, hjälper rapportering myndigheterna att identifiera mönster och varna andra.

Var organiserad under hela processen. Överväg att använda eller bära med dig en utskriven checklista med dessa steg. Många resenärer förvarar nödmanus eller blanketter i sin telefon eller e-postmapp (exempel på tvistbrev finns tillgängliga från FTC). Om språk är ett hinder, använd en översättningsapp för att dokumentera vad som hände på det lokala språket för polisanmälan. Kom ihåg att om du är systematisk och samlar in bevis ökar du chansen att återhämta förluster.

Återkräva pengar: Återkrav, tvister och försäkringsanspråk

Att få tillbaka pengar efter en bedrägeri kräver uthållighet. Två huvudsakliga vägar är återkrav hos banker och krav via reseförsäkring eller juridiska vägar.

Ansökan om återkrav (tidslinje och bevis): Om du betalade med kreditkort, kontakta omedelbart kortutgivarens tvistlösningsavdelning. Enligt Fair Credit Billing Act har du 60 dagar från utdragsdatumet på dig att skicka ett tvistlösningsbrev. Som FTC rekommenderar, följ upp telefonsamtalet med ett skriftligt brev (rekommenderat brev är bäst), inklusive kopior (aldrig original) av eventuella kvitton eller kommunikation med bedragaren. I det brevet, ange tydligt fakta: datum och belopp för debiteringen, och varför den är obehörig eller felaktig. Till exempel: “I booked a hotel on [date] and paid \$X. I later learned the listing was fraudulent because [reason]. I did not receive any legitimate goods or services. I request a full refund.” Bifoga bilagor som skärmdumpar av den falska webbplatsen eller meddelanden.

Om du betalade med betalkort, fråga din bank om eventuellt bedrägeriskydd som erbjuds, även om det juridiska skyddet är svagare. För betalningar som görs via PayPal eller liknande, använd plattformens köparskydd och lämna in ett krav omedelbart (PayPal-tvister är vanligtvis tillgängliga inom 180 dagar efter betalning).

Vad reseförsäkringen täcker (bedrägeri kontra stöld): De flesta reseförsäkringar fokuserar på medicinska nödsituationer, inställda resor, förlorat bagage etc. Täckningen för bedrägerier är begränsad. Vissa försäkringar inkluderar skydd för "personliga pengar" eller "personliga tillhörigheter" som kan ersätta dig om dina kontanter, pass eller förbetalda kort blir stulet. Ett fåtal försäkringsbolag marknadsför "skydd mot resebedrägerier" som en del av en premiumplan, som kan täcka förlust från kreditkortsbedrägerier eller identitetsstöld, men dessa har ofta höga självrisker eller snäva definitioner. Det är viktigt att läsa din försäkring. I allmänhet täcker inte försäkringar pengar som överförts i förskott för en obefintlig resa (det är inte stöld, det är en förtroendeförlust). Om du har relevant täckning, lämna in en skadeanmälan med all din dokumentation.

Om det förlorade beloppet är betydande och inte berättigar till återkrav eller försäkring, kan du överväga att gå till småmålsdomstolen när du väl är hemma: spara all bevis och korrespondens för att visa upp. Tänk på att gränsöverskridande juridiska strider är kostsamma och tidskrävande. Realistiskt sett är det bästa skyddet att förhindra bedrägeriet från första början. Men om du går igenom skadeprocessen, var noggrann med varje steg och notera varje samtal, skadenummer och utlovat svarsdatum.

Rapportering av bedrägerier: Lokala myndigheter, ambassader och konsumentbyråer

Även efter att du har gjort allt ovanstående bör du meddela officiella kanaler så att de eventuellt kan hjälpa andra.

Lokal polis: Anmäl alltid brott till närmaste polisstation. Ange namn, beskrivningar, bilregistreringsnummer eller foton. Om språkbruk är ett problem, sök upp kontaktnummer till "Turistpolisen" på din telefon eller be hotellpersonalen ringa åt dig. Att ha en lokal polisanmälan (även om inga åtal väcks) är ett ovärderligt bevis för banker och försäkringsbolag.
S. Utrikesdepartementet / Utländska ambassader: Om du är amerikansk medborgare utomlands och bedrägeriet involverar ditt pass eller att du utger dig för att vara en tjänsteman, ring utrikesdepartementets utländska medborgartjänst på 888-407-4747. De kan verifiera alla kontakter eller brev som påstås komma från en amerikansk myndighet. I allmänhet råder utrikesdepartementets resesida offer för bedrägerier att kontakta närmaste amerikanska ambassad eller konsulat för vägledning och en rapport om händelsen. Andra länders ambassader (Kanada, Storbritannien, Australien etc.) har liknande protokoll för sina medborgare.
FTC / Konsumentskydd: I USA kan du lämna in ett klagomål på ReportFraud.ftc.gov, vilket hjälper myndigheter att upptäcka mönster. FTC:s sida om resebedrägerier säger uttryckligen att offer ska rapportera sina upplevelser till FTC och till sin statsåklagare. Inkludera så mycket information som möjligt i dessa rapporter (webbplatser, bedragarens kontaktuppgifter, hur bedrägeriet genomfördes).
Better Business Bureau / Lokala vakthundar: I vissa länder finns resenärsspecifika varningssystem (till exempel kan EUROPOL logga internationella brottstrender; Interpol har lokal närvaro). I USA kan BBB:s Scam Tracker och till och med flygbranschens rapportering (via DOT) användas. Om bedrägeriet involverade ett kreditkort, lämna även in ett klagomål till Consumer Financial Protection Bureau (CFPB) – det är en officiell registrering och kan föranleda en utredning om många klagar.
Banker och kreditupplysningsföretag: Anmäl identitetsstöld eller stulna kort till utgivarnas bedrägeriavdelningar, men överväg också att lämna in en anmälan om identitetsstöld hos kreditupplysningsföretag. Detta kommer att flagga din kreditrapport och kan underlätta processen att ta bort bedrägliga konton som öppnats i ditt namn.

Sammanfattningsvis, rapport överallt du kan: för att bevara dina rättigheter och för att stoppa bedragare. Varje anmälan skapar ett pappersspår och kan leda till blockeringar, åtal eller varningar för andra resenärer. Många statliga konsumentwebbplatser anger uttryckligen: ”Att rapportera ett bedrägeri hjälper till att skydda andra”. Din handling kan bespara någon annan samma öde.

Destinationsspecifika bedrägerier (miniguider)

Även inom de allmänna kategorierna ovan är vissa bedrägerier särskilt vanliga på vissa destinationer. Här är snabba höjdpunkter för regioner som är populära bland amerikanska resenärer:

Europa (Paris, Rom, etc.): Ficktjuvar är utbredda i stadskärnor och kollektivtrafikknutpunkter. I Paris eller Barcelona, var uppmärksam på gator som La Rambla eller runt turisttåg – tjuvar arbetar ofta i team, stöter på dig eller skapar uppståndelse. Se upp för försäljare av "vänskapsarmband" och den berömda distraktionen "spilld färg". Rick Steves varnar för "falsk polis" på europeiska gator som försöker inspektera din plånbok för falska pengar. I Italien inkluderar vanliga knep riggade taximeter ("hoppa över taxin"-bedrägerier) och överprissatta skräddeributiker som lockas av historier om "stängda kyrkor". Be alltid om kvitton och insistera på registrerade guider.
Sydostasien (Bangkok, Bali, etc.): Ett välkänt knep är just den "stängda tempelturen": tuk-tuk-förare eller gatuguider påstår att ditt valda tempel eller monument är stängt, och tar dig sedan till en skräddare, juvelerare eller kokosoljebutik där du känner dig pressad att köpa. Du kommer att se gatuförsäljare som erbjuder otroligt billig motorcykel- eller vattenskoteruthyrning – kom ihåg att bedrägerier kring hyrskador är vanliga (spara pass, fotocyklar). I städer som Bangkok, bekräfta alltid taxameter på taxibilar och använd appar där det är möjligt. Om du tar taxi eller samåkningsbilar från flygplatsen, gör det bara från officiella diskar.
Latinamerika (Cancún, Mexico City, etc.): Bankomatbedrägerier på flygplatser är ökända – använd endast bankomater inne i terminalbanken, inte utanför kiosker. Taxibedrägerier förekommer också: i Mexico City och på andra ställen, insistera på att använda taximetern eller förhandla om ett fast pris i förväg. Undvik "hjälpsamma" taxichaufförer som erbjuder turer eller blåser upp priserna. I turistorter, var försiktig med souvenirmarknader med alltför ihärdiga säljargument (kontrollera vikten på guldsmycken noggrant om du funderar på det). Och precis som överallt, var försiktig med välgörenhetspetitioner på stränder eller torg, eftersom dessa ofta är manusförfattade distraktioner för tjuvar.
USA och Kanada: Bedrägerier förekommer även här. Timeshare- och semesterpaketbedragare är ett problem på resorter (Orlando, Las Vegas, Karibien) – överför aldrig pengar för att göra anspråk på en "gratis resortvistelse". I stadsmiljöer (NYC, LA, etc.) bör du se upp för falska poliser som låtsas utreda parkeringsförseelser eller taxameter. Kryssningsresenärer bör se upp för försäljare av "utflykter" som skryter med sista minuten-erbjudanden som kanske inte finns. Var också medveten om identitetsskummare på amerikanska bankomater och "card cap"-bedrägerier där falska vakter instruerar dig att använda en bankomat under pistolhot (sällsynt men rapporterat). Även i USA, om det låter för bra för att vara sant, så är det oftast det.

Det bästa tillvägagångssättet är att undersöka vanliga lokala bedrägerier innan du reser (myndigheternas reseråd listar dem ofta). Generellt sett, lita på din magkänsla: om en främlings lösning verkar ovanligt bekväm och lönsam är det förmodligen en fälla.

Verktyg och mallar (nedladdningsbara resurser)

För enkelhetens skull bör läsarna förbereda eller ladda ner några praktiska hjälpmedel:

Checklista för resebedrägerier (PDF): En checklista på en sida med information om vad man bör och inte bör göra (t.ex. ”bekräfta inloggningsuppgifter”, ”spara kvitton”, ”vem man ska ringa om man blir lurad”) kan skrivas ut och bäras med.
Mallar för tvister och rapportering: Färdiga manus och brev för banker, kreditkortsföretag, Airbnb/bokningssajter och polis. FTC erbjuder ett exempelbrev för att bestrida kortavgifter som resenärer kan anpassa. På liknande sätt kan exempeltext för tvister om boende eller samåkning (som förklarar ett bedrägeri) påskynda en återbetalning.
Utgifts- och bevislogg: En enkel mall för kalkylblad eller anteckningsblock för att logga varje incidentdetalj (tid, datum, förlorade pengar, sparade bevis) hjälper till att hålla sig organiserad under stressen kring en bedrägerisituation.
Nödkontakter (kort, ambassad, lokal polis): Ett kort (telefon eller utskrivet) med din kreditkorts bedrägerijour, närmaste konsulats nummer och lokala turistpolislinjer.

Läsare kan hitta många av dessa resurser via resewebbplatser eller myndighetsportaler. (Till exempel har FTC- och travel.state.gov-sidorna som nämns ovan länkar till klagomålsformulär och rådgivningsbroschyrer.) Ett mallpaket (med ovanstående artiklar) kan också tillhandahållas av resebloggar eller organisationer som ett nedladdningsbart "resesäkerhetskit".

FAQ: Svar på alla vanliga frågor från resenärer

Vilka är de vanligaste resebedrägerierna?

De vanligaste resebedrägerierna överlappar med allmänna konsumentbedrägerier. Finansdataföretaget Kinglike Concierge rapporterar att flygbolags-/flygbedrägerier och falska resebyråerbjudanden under ett år nyligen toppade amerikanska rapporter. Bedrägerier inkluderar även falska semesterbostäder, ficktjuvar och "timeshare"-erbjudanden. I vardagliga termer kan man förvänta sig att se överdebitering av taxibilar, förfalskade resewebbplatser, falska researrangörer och stölder baserade på Wi-Fi eller bankomater som vanliga faror. Branschkällor räknar upp vanliga taktiker: till exempel taxichaufförer som tar långa rutter eller trasiga taximeter, eller bedragare som utnyttjar brådska (t.ex. "din hotellbokning kommer att avbokas") för att stjäla data. I slutändan förtjänar alla planer som verkar för bra för att vara sanna att granskas noggrant.

Hur kan jag upptäcka en falsk taxi?

En falsk eller olicensierad taxi har ofta subtila avslöjanden. Licensierade taxibilar har officiella markeringar, registreringsnummer och en fungerande taximeter. Om en bil ser omärkt ut eller om föraren säger "inga kontanter" eller "ingen taximeter", var försiktig. I Toronto hittade polisen bedragare som hade riktiga taxiskyltar men som inte var anslutna till ett företag. Se alltid till att alla kortbetalningar behandlas framför dig: i det fallet i Toronto bytte bedragarna offrets kort mot en attrapp mitt i transaktionen. Om något känns fel, avbryt resan. Att förlita sig på hotell- eller app-tillhandahållna fordon och fotografera registreringsskyltar innan du går in är god praxis.

Vad är bedrägeriet med "hittad ring" och hur undviker man det?

I bluffen med "hittad ring" "upptäcker" en främling en ring vid dina fötter och erbjuder sig att sälja den billigt, och påstår att det är äkta guld. När du lämnar över kontanter visar de att det är värdelös metall. Rick Steves berättar om detta klassiska europeiska trick och noterar att märket de "hittar" är förfalskat. Det enklaste sättet att undvika det är: köp aldrig smycken av främlingar på gatan. Avböj artigt och gå vidare. Om någon bjuder in dig att inspektera ett smycke de tappat, ta ett steg tillbaka och engagera dig inte.

Hur fungerar falska bokningssajter?

Bedragare skapar webbplatser eller e-postmeddelanden som imiterar riktiga resesajter. De lockar dig med låga priser eller brådskande meddelanden som imiterar hotellkedjor eller resebyråer. Offren tror att de är på den legitima webbplatsen men ger kreditkortsinformation till brottslingar. Rapporter från Europa visar att skurkar till och med komprometterar faktiska hotell- eller bokningskonton för att skicka falska "betalning behövs"-meddelanden via officiella plattformar. För att upptäcka dem, dubbelkolla domännamnet och använd officiella appar eller bokmärkta länkar. Se upp för e-postmeddelanden som uppmanar till omedelbar åtgärd – öppna en ny webbläsare och logga in direkt på den kända webbplatsen istället. Riktiga webbplatser kommer aldrig att be om ovanliga betalningsmetoder som banköverföring eller presentkort.

Kan jag bli lurad av semesterbostäder (Airbnb/VRBO)?

Ja. Bedragare publicerar ofta falska Airbnb- eller VRBO-annonser. De kan be om betalning utanför plattformen (via banköverföring eller kontanter), vilket innebär att du inte har något skydd. FTC varnar för semesterbostäder med priser långt under marknadspris, särskilt om betalning sker via banköverföring. Använd endast den officiella bokningsplattformen och betala via den, så att din transaktion loggas. Innan du bokar, gör en omvänd bildsökning på bilderna på hyresbostäderna: om de visas under olika adresser är det en varningsflagga. Kontrollera värdens recensioner och profil – helt nya profiler utan recensioner förtjänar försiktighet. Om du är osäker, välj en annan annons.

Vad är skalspelet och varför ska jag aldrig spela det?

Snäckspelet är ett riggat trick för gatuspel. Tre "koppar" gömmer en ärta eller boll som rör sig runt. Operatören låter dig vinna en liten satsning för att få självförtroende, sedan fuskar han skickligt under en större satsning så att du förlorar. Enligt utrikesdepartementet förlorar turister alltid i dessa spel, eftersom bedragaren helt enkelt tar bort bollen i öppen sikt efter de första vinsterna. Du bör aldrig spela – det är olagligt i många länder och utformat för att skilja dig från pengar. Ingen mängd tur eller observation kan övervinna tricket.

Hur riktar sig SIM-kortsbytesbedrägerier mot resenärer?

Resenärer kan byta till ett lokalt SIM-kort eller roama internationellt, vilket kan utsätta dem för SIM-bytesbedrägerier. Brottslingar använder nätfiske eller dataintrång för att få reda på din identitet och ditt telefonnummer, ringer sedan din mobiloperatör och låtsas vara du och aktiverar ett nytt SIM-kort som de kontrollerar. När de har ditt nummer går alla SMS-koder (för bank, e-post etc.) till dem. Skydda dig själv genom att använda 2-faktor-appar som inte är beroende av SMS och ange en PIN-kod på ditt mobilkonto. Vissa specialister föreslår till och med att du använder ett eSIM istället för ett fysiskt SIM-kort, eftersom ett eSIM inte kan bytas utan en säkerhetskod. Meddela alltid din operatör om du förlorar täckningen oväntat.

Är det säkert att använda offentligt Wi-Fi när man reser?

Offentligt Wi-Fi är bekvämt men riskabelt. Hackare kan skapa falska "honungspot"-nätverk som imiterar legitima hotspots (t.ex. "Hotel_Guest" vs. "Hotel_Guest_WiFi") för att fånga upp dina data. De kan också i tysthet spionera på din aktivitet, även på förmodat säkra webbplatser. Resenärer har förlorat data och lösenord på det här sättet. För att vara säker, använd ett VPN när du är på ett öppet nätverk – detta krypterar din trafik från början till slut. Kontrollera att alla webbplatser du besöker använder HTTPS, men kom ihåg att även en låsikon kan finnas på en nätfiskesida. Undvik att logga in på bankkonton eller känsliga konton via offentligt Wi-Fi. Använd din egen mobildata när det är möjligt.

Vad är falska poliser eller bedrägerier som ”mutar för att undvika gripande”?

Dessa bedrägerier involverar bedragare som utger sig för att vara poliser. Ett vanligt knep är till exempel att klämma på dig ett olagligt föremål (droger, stöldgods) och sedan återvända med en falsk polis som kräver en muta. Det amerikanska utrikesdepartementet noterar att brottslingar ofta förfalskar polislegitimationer och anklagar turister för småbrott och ber om omedelbara kontanta "böter". Rick Steves rapporterar också att turister stoppas av uniformerade tjuvar som kräver pengar för påstådda överträdelser. För att motverka detta, be artigt om ett officiellt poliskortsnummer eller insistera på att gå till en riktig polisstation. Lämna aldrig över din plånbok eller ditt pass till främlingar som påstår sig vara poliser. Om du tvingas betala, notera allt och anmäl det så snart du kan.

Hur fungerar bedrägerier med förskottsbetalning eller "du vann en gratis resa"?

Det här är klassiska bedrägerier med förskottsbetalning. Bedragare säljer in ett "gratis" pris – som en semester- eller lotterivinst – för att fånga dig. När du väl har bitit kräver de avgifter (skatter, behandling, frakt) innan de släpper priset. FTC:s råd är enkelt: Om du måste betala för att hämta ett pris är det inte gratis. Likaså, om du aldrig har köpt en lott är alla "vinst"-meddelanden olagliga. Kort sagt, inga legitima tävlingar kommer att be dig om pengar i förskott. Boten är att ignorera eller radera dessa meddelanden omedelbart. Om du skickade pengar (presentkort, banköverföring, kryptovaluta), behandla det omedelbart som stöld genom att kontakta din bank eller kortutgivare.

Hur kan jag undvika att bli ficktjuv?

Vaksamhet och förebyggande åtgärder är viktiga. Förvara plånböcker i framfickorna eller i väskor med dragkedja. Rick Steves rekommenderar att du bara bär det du behöver för dagen i en innerficka eller ett pengabälte, och lämna extra kreditkort och kontanter inlåsta. I trånga områden, se upp för folks händer runt dina tillhörigheter. Använd skärsäkra väskremmar och överväg ett pengabälte eller en halsficka under dina kläder. Var särskilt försiktig i turistmassor och på kollektivtrafik, och överväg att resa med en sällskap om möjligt (ficktjuvar som ensamresenärer). Om du känner en stöt eller distraktion, gå undan och kontrollera dina fickor diskret. Kom ihåg att om något händer, försök att göra något först snarare än att reagera i panik (till exempel lägga händerna på din plånbok innan du skriker).

Vilka är vanliga flygplatsspecifika bedrägerier?

Flygplatser har sina egna bedrägerisystem. En klassiker är falska valutaväxlingar nära bagageutlämningen: de erbjuder bra priser, sätter sedan in en dold avgift eller ger förfalskade sedlar. Använd alltid bankomater inne i terminalen. På tal om bankomater, så placeras ibland skimmer-enheter på flygplatsbankomater, särskilt i oövervakade områden. Kontrollera maskinen för lösa delar; låt inte främlingar "hjälpa" dig att ta ut kontanter. Se också upp för obehöriga taxi- eller shuttle-chaufförer precis utanför ankomsthallarna – använd alltid den officiella taxistationen eller en samåkningsapp. Och gå aldrig med på "officiellt till synes" timeshare- eller turpresentationer från personer du möter i terminalen; det är högtrycksförsäljning till uppblåsta priser.

Hur fungerar falska välgörenhets- eller namninsamlingsbedrägerier?

Bedragare som utger sig för att vara insamlare kommer att skicka en namninsamling eller donationsförfrågan till dig på turistplatser. De kan se officiella ut, tala övertygande eller till och med låtsas vara funktionshindrade eller döva för att få sympati. När du väl har skrivit under eller engagerat dig kräver de en "donation" och tar inte nej för ett svar, ibland blir de aggressiva. Rick Steves lyfter fram en "falsk välgörenhetsnamnin" där att underteckna en engelskspråkig namninsamling följs av en obeveklig kontantförfrågan. Fortsätt att röra på dig medan du artigt avböjer. Alla formulär, namninsamlingar eller välgörenhetsförfrågningar på gatan bör bemötas med försiktighet. Om du verkligen vill donera, gör det till erkända organisationer utanför gatan, inte till främlingar.

Vad ska man göra om någon spiller något på en (distraktionsbedrägeri)?

Om en främling ”spiller” en drink eller låtsas smuts på dig, se det som en omedelbar varning. De kommer att erbjuda sig att hjälpa till att städa upp – det är precis när en medbrottsling går igenom dina fickor eller väska. Det amerikanska utrikesdepartementet kallar till och med senap eller fågelbajs för en klassisk distraktionskod: bedragare använder det för att avleda din uppmärksamhet. Om det händer, vägra bestämt hjälp och dra dig lugnt undan. Gå in på en toalett eller ett säkert område för att städa upp. Kontrollera dina tillhörigheter omedelbart. Detta gäller även om du verkar ha gjort fel (ibland iscensätter de spillet för att anklaga dig för att ha orsakat det). Var alltid den som har ansvaret för dina värdesaker: om de lossnar bör de läggas tillbaka av dig i en kontrollerad miljö.

Hur undviker man att bli överdebiterad i taxibilar eller tuk-tuks?

För all hyrd transport, kom överens om priset först eller insistera på att taximeter används. I städer som Bangkok, förhandla om ett rimligt pris för tuk-tuks innan du kliver in. Om en taxichaufför anger ett fast pris som verkar mycket högre än taximetern, säg nej. Använd officiella taxibilar från hållplatser eller appbaserade tjänster. På många platser kommer en flygplatstaxi att utfärda en biljett med ett nummer inuti kupén (ta alltid det). För stadsresor, håll koll på din rutt i en kartapp; om föraren gör en för stor omväg, säg ifrån eller avsluta resan. Betala aldrig i din lokala valuta och dubbelkolla att växeln som anges i lokala pengar är korrekt. Ha i alla fall små sedlar till hands (för att undvika att behöva växel med stora summor) och en miniräknare till hands för att verifiera priserna.

Vilka betalningsmetoder är säkrast utomlands?

Kreditkort med chip och PIN-kod ger det bästa konsumentskyddet. Ta med ett primärt kreditkort och ett reservkreditkort. Förbetalda resekort eller digitala plånböcker kan också begränsa skador om de kommer i kontakt. Ta med en blygsam mängd lokal valuta för dricks eller för små försäljare, men undvik att bära med dig stora summor kontanter. Använd aldrig presentkort, banköverföringar eller kryptovaluta för resebetalningar – FTC klargör att dessa är typiska krav från bedragare. Meddela din bank om din destination för att förhindra att den blockerar transaktioner. När du betalar, försök alltid att hålla ditt kort eller din plånbok inom synhåll (be resenären att behandla din kortbetalning i en maskin, inte ta den bakom ett säte).

Hur verifierar man en researrangör eller lokal guide?

Research är avgörande. En legitim guide eller byrå bör ha verifierbara meriter. Kolla onlinerecensioner på flera plattformar (TripAdvisor, Google, reseforum) och se om företagets eller guidens namn visas i officiella turistlistor. Be om att få se en guidelicens eller ett guidetillstånd (många länder kräver att guider är licensierade). Se upp för "för bra" erbjudanden från privatpersoner på gatan – välrenommerade arrangörer har vanligtvis kontor eller hotelldiskar. Om du bokar dagsutflykter, överväg att använda hotellconcierge eller erkända resebyråer. Om du är osäker, fråga andra resenärer eller expatforum om namn eller företag som låter obekanta. Lämna aldrig ut betalning utan ett skriftligt avtal (inte ens ett e-postmeddelande) som beskriver tjänsten och återbetalningspolicyn.

Vad ska jag göra om mitt kreditkort klonas eller komprometteras utomlands?

Ring omedelbart din kreditkortsutgivare för att rapportera obehörig aktivitet och spärra kortet. Amerikansk lag kräver att du meddelar dem inom 60 dagar för att bestrida debiteringar. Använd deras 24-timmars hjälplinje (ofta ett avgiftsfritt nummer på baksidan av kortet eller deras app). Frys eller ersätt alla berörda konton och begär att de blockerar ytterligare debiteringar. Be dem att ställa in en reseavisering (vissa utgivare tillåter detta online). Om ett nytt kort utfärdas, skicka det till din nästa destination eller ersätt det via din hembanks filialer (många stora banker har internationella filialer eller partnerskap). Samtidigt, övervaka dina onlineutdrag noggrant. Om ditt betalkort har blivit drabbat, kontrollera även ditt checkkonto, eftersom betalkortsbedrägerier har färre rättsliga skydd. Samtidigt, lämna in en anmälan till lokal polis, eftersom ett mottagande av klagomålet ibland kan påskynda bankprocesser eller försäkringsanspråk.

Hur rapporterar man ett resebedrägeri (lokalt och till sitt hemland)?

Anmäl först händelsen lokalt: gå till närmaste polisstation och lämna in ett klagomål. Meddela sedan myndigheterna i ditt hemland. Amerikanska resenärer bör lämna in ett klagomål till FTC via Rapportera bedrägeri.ftc.gov och med sin statsåklagare. Kanadensare kan använda Canadian Anti-Fraud Centre; britter kan använda Action Fraud. Informera även din bank eller kreditgivare skriftligen. Om ett utländskt företag var inblandat (som ett utländskt reseföretag) kan du lämna in ett klagomål till relevant statlig export- eller konsumentmyndighet. Kontakta dessutom din ambassad eller ditt konsulat – konsulär personal kan notera bedrägerimönstren och kan ge råd. Behåll kopior av alla rapporter och referensnummer. Även om det kanske inte återkräver dina pengar, hjälper dessa rapporter myndigheterna att bygga upp ärenden mot bedragare och varna andra resenärer.

Skyddar VPN-tjänster mig från reserelaterade onlinebedrägerier?

Ett VPN (Virtual Private Network) är ett användbart verktyg men inte ett universalmedel. Det krypterar din internettrafik på offentliga nätverk och förhindrar lokala avlyssnare från att läsa dina data. Det betyder att om du måste använda flygplats- eller kafé-Wi-Fi kommer ett VPN att dölja det mesta av din onlineaktivitet från hackare. Ett VPN kommer dock inte att stoppa nätfiskebedrägerier eller falska webbplatser; om du frivilligt anger dina inloggningsuppgifter på en bedräglig sida kommer VPN inte att förhindra den stölden av inloggningsuppgifter. Kort sagt, använd ett pålitligt VPN på offentligt Wi-Fi och öva säker surfning (verifiera webbadresser, undvik misstänkta länkar) – det lägger till ett lager av säkerhet men ersätter inte försiktigt beteende.

Hur upptäcker man falska bankomater och kortskimmare?

Innan du använder en bankomat, inspektera den noga. Om kortfacket eller knappsatsen ser lös, skrymmande eller igenklistrad ut kan det vara en skimmer. Gnugga på kortläsaren – en manipulerad enhet vinglar ofta eller lossnar. Täck din PIN-kod med handen när du skriver. Ta aldrig emot oombedd hjälp: en främling som råder dig att försöka igen med en transaktion som fastnat gör dig ofta distraktionell eller leder till en skimmer. Använd bankomater i banklobbyer eller välövervakade områden. Var också försiktig med bankomater som oväntat matar ut ditt kort; de kan hålla det fast. Om något känns fel, säg "nej" och gå till en annan maskin.

Vilka är riskerna med att dela reseerbjudanden online på sociala medier?

Galet billiga erbjudanden på Facebook eller WhatsApp leder ofta till nätfiskesajter eller falska företag. Bedragare använder sociala medier för att sända erbjudanden som är för bra för att vara sanna (t.ex. "Sista minuten-flyg till Paris för 199 dollar!"). Att klicka sig vidare kan installera skadlig programvara eller ta dig till en liknande resesida. Även om den visas på en väns tidslinje, verifiera den oberoende. Ett tips från säkerhetsexperter: om en webbplats pressar dig med en nedräkningstimer eller kräver ovanlig betalning (presentkort, banköverföringar) är det troligtvis bedrägeri. Gå istället direkt till betrodda flygbolags eller resebyråers officiella sidor. Håll dig till kända online-marknadsplatser och kom ihåg att virala inlägg ofta är fällor.

Hur undviker man bedrägerier med uthyrning av fordon/motorcykel?

Innan du lämnar över pengar eller dokument till en uthyrningsfirma (för bilar, skotrar, cyklar), inspektera fordonet noggrant tillsammans med agenten. Ta tidsstämplade foton av eventuella bucklor eller repor. Notera bränslenivån och körsträckan i kontraktet. Lämna aldrig ditt pass som deposition; insistera istället på en kontant deposition eller att kreditkortet reserveras. Om du hyr en skoter eller vattenskoter, var särskilt uppmärksam vid återlämningen: om någon skada anmäls, be om bevis på befintliga skador (som initiala bilder). Undvik erbjudanden som verkar för billiga och skaffa alltid ett formellt hyresavtal. Om agenten involverar "polisen" angående en skadeanmälan, anteckna bricksnummer och insistera på att eventuella böter betalas på en faktisk polisstation, inte vid vägkanten.

Hur fungerar visum-/immigrationsdokumentbedrägerier?

Bedragare skapar bedrägliga visum- eller immigrationswebbplatser som imiterar statliga portaler. De tar ut avgifter för "snabbspårsvisum" eller passförnyelser som legitima myndigheter tillhandahåller gratis eller mot en standardavgift. Till exempel varnar utrikesdepartementet för kopior av visumwebbplatser som tar överpris för turister. De belyser också falska "internationella körkort"-tjänster som säljer värdelösa dokument. För att undvika dessa, verifiera webbadresser: Amerikanska visum utfärdas endast på travel.state.gov eller officiella ambassaders webbplatser. Betala aldrig heller en privat agent för en visumansökan; gör det direkt via ambassaden eller konsulatet. Om någon begär betalning för ett garanterat jobbvisum eller adoption är det en varningsflagga – officiella visum kan inte köpas via utländska myndigheter. Bekräfta alltid via officiella kanaler.

Vad är bedrägeriet med "flörtig lokalbefolkning" eller romantiska resor?

Denna uppgörelse, även kallad "älskarbluff", involverar en charmig lokalinvånare som blir vän med dig, erbjuder sig att visa dig runt eller dejtar dig kort. Bedragaren ordnar sedan en måltid, drinkar eller en rundtur och försvinner när notan kommer – vilket lämnar dig ansvarig för en orimlig summa. Rick Steves berättar om resenärer som luras av attraktiva främlingar till nattklubbsräkningar som svällde upp i hundratals, bevakade av falska dörrvakter som krävde betalning. Variationer inkluderar att bli drograde eller distraherade och rånade. Motgiftet är försiktighet med nyfunna vänner: om någon du just träffat föreslår en dyr utflykt, föreslå att du istället går till en plats du väljer och har råd med. Dela aldrig för mycket personlig information med nya bekanta och undvik att lockas till avlägsna områden ensam.

Hur skyddar jag min telefon/data från stöld när jag reser?

Behandla din telefon som en värdefull ägodel. Förvara den i framfickorna eller en innerficka på jackan när du är i folkmassor. Använd ett starkt skärmlås och aktivera fjärrradering. För data: säkerhetskopiera kontakter och foton till molnlagring före resan. Installera pålitliga säkerhetsappar (leta efter antivirus- eller stöldskyddsappar). Inaktivera automatisk anslutning till öppet Wi-Fi. Överväg att använda ett bärbart kabellås eller en stöldskyddsenhet om du lägger ner telefonen. Undvik också att använda osäkra laddare (t.ex. kan USB i offentliga uttag injicera skadlig programvara). Om din telefon blir stulen, byt omedelbart lösenord för e-post och viktiga konton (med en säker enhet). Aktivera alla tillgängliga "hitta min telefon"-funktioner – även en telefonsökaravisering till myndigheterna kan ibland leda till återställning.

Är reseförsäkringar effektiva mot bedrägerier?

De flesta vanliga reseförsäkringar täcker inte bedrägeriförluster på samma sätt som de täcker fysisk stöld. De försäkrar vanligtvis förlorat bagage, inställda resor, medicinska nödsituationer etc. Vissa försäkringar kan ersätta dig för stulna kontanter eller bedräglig kreditkortsanvändning (om du anmäler det), men detta är sällsynt. Det är viktigt att kontrollera din försäkring: till exempel kan identitetsstöldskydd hjälpa till med kostnaderna om din personliga information blir stulen. Om ett bedrägeri involverade medicinska osanningar eller juridiska problem kan nödevakuering eller ansvarsförsäkring hjälpa. Generellt sett bör du inte lita på försäkringar för att rädda dig från ett ekonomiskt bedrägeri. Använd istället försäkring för nödsituationer (hälsa, reseavbrott) och bank-/rättsliga åtgärder vid bedrägeri.

Hur får man tillbaka pengar efter att ha blivit lurad (återkrav, tvister)?

Agera snabbt. Ring din bank eller kreditkortsutgivare omedelbart och berätta att du vill bestrida en bedräglig debitering. Många banker kommer preliminärt att återkalla debiteringar medan de utreder saken. Skicka sedan en skriftlig bestridan inom 60 dagar, enligt FTC:s exempelbrevformat. Bifoga bevis: kvitton, skärmdumpar, e-postmeddelanden. Om bedragaren var en säljare på en plattform som Airbnb eller Expedia, använd även deras process för återbetalningsbestridan. Spara kopior av all korrespondens.

För betalkortsbedrägerier är proceduren liknande men långsammare: lämna in en anmälan om bedrägeri till din bank, så har de en kort tidsperiod (några dagar) på sig att bekräfta det. Var beredd att bevisa bedrägeriet med din dokumentation. Om en handlare vägrar återbetalning, eskalera till ditt kreditkortsföretags bedrägeriavdelning eller CFPB. Även om fullständig återhämtning inte är garanterad, förbättrar detaljerade och snabba åtgärder dina chanser avsevärt.

Hur kontrollerar jag om en resewebbplats är legitim?

Verifiera innan du litar på den. Kontrollera först URL:en noggrant för stavfel eller ovanliga domäner (t.ex. ".travel" kontra ".com"). Jämför den med kända referenser: sök på företagsnamnet plus ordet "bluff" eller "recension". En pålitlig webbplats kommer att ha kontaktuppgifter och fysisk adress. Kontrollera om det finns dålig grammatik eller översättningar som ett tecken på att den kan vara kopierad. Slå upp dess SSL-certifikat genom att klicka på låsikonen – även om det inte är idiotsäkert, hjälper det till att säkerställa att företaget registrerade namnet. Investopedia noterar att bedragare ibland byter ut bara en bokstav eller använder en annan tillägg för att lura resenärer, så vaksamhet krävs. Om du hittar ett kundtjänstnummer kan du försöka ringa det för att se om det matchar publicerade kanaler. När du bokar hotell eller flyg är det säkrast att hålla sig till välkända varumärkessajter eller stora resebyråer vars rykte står på spel.

Ska jag använda tillfälliga valutaväxlare på gatan?

Nej. Gatuväxlare växlar ofta kunder eller överlämnar förfalskade sedlar. En resenär förlorade hundratals kronor när en gatuväxlare i Turkiet växlade hennes riktiga pengar mot billigt papper. Använd alltid officiella växlingskontor, banker eller bankomater. Dessa ger ett utskrivet kvitto och bättre säkerhet. På banker eller flygplatskiosker, verifiera beloppet genom att kontrollera och till och med be en personal att räkna. Om ett gatuavtal ser för bra ut (extremt förmånligt pris) är det nästan säkert ett trick. I en nödsituation är bankkontor det säkraste alternativet, även om kötiderna är längre.

Hur undviker man falska turer eller bedrägerier med attraktioner som har stängt vid lunchtid?

Nyckeln är oberoende verifiering. Kontrollera attraktionens öppettider online (officiella webbplatser eller pålitliga appar) innan du antar att det är stängt. Om någon säger att det är "stängt för lunch", vägra artigt och bege dig till attraktionen själv för att bekräfta. För turer, anlita endast guider eller företag via betrodda plattformar eller hotellets rekommendationsdisk. Vid populära sevärdheter, använd endast auktoriserade biljettkontor. Om en researrangör plötsligt omdirigerar dig till en annan attraktion eller butik, säg nej och fortsätt. Om till exempel en rundvandring plötsligt leder till en smyckesbutik vid lunchtid, insistera på din planerade rutt. Få alltid en skriftlig eller e-postbekräftelse på turdetaljerna i förväg (tid, plats, pris) så att du har bevis om ändringar sker.

Vilka juridiska bevis/kvitton ska jag behålla om jag blir lurad?

Spara allt. Spara kopior av all kommunikation (e-postmeddelanden, sms, chattar) med bedragaren eller säljaren. Gör skärmdumpar av webbplatser eller inlägg på sociala medier relaterade till affären. Spara alla kvitton eller räkningar, även från legitima transaktioner som ingick i processen. Efter en taxi- eller hotellresa, anteckna bilnumret eller rumsnumret och spara utskrivna räkningar. Spara alla transaktions-ID:n eller bekräftelseskärmar för användning i bankomat. FTC rekommenderar att du bifogar kopior (aldrig original) av kvitton med ditt klagomålsbrev. Anteckna även namn, adresser eller registreringsnummer för alla inblandade företag eller personer. Behandla i huvudsak varje del av transaktionen (offerter, kontrakt, biljetter) som ett separat bevis.

Finns det destinationsspecifika bedrägerier jag borde känna till?

Ja. Undersök alltid bedrägerier som är typiska för just din destination. Till exempel, i Paris eller Barcelona florerar ficktjuvar på trånga gångvägar och bedragare använder falska välgörenhetspetitioner eller ringtrick. I Bangkok, se upp för guider som påstår att "templet är stängt" (vilket leder dig till överprissatta butiker). I Mexiko och Centralamerika är det vanligt med bankomatskimmare och taxibilar (överdebitering eller falsk polis). Låt inte försäljare begrava dig i sanden som en del av ett "begravt armband"-trick på Medelhavsstränder. En bra regel är att kontrollera officiella reseinformation och foruminlägg för din stad: lokalbefolkningen och frekventa resenärer delar ofta varningar som "ficktjuv med pengbälte på Subway X" eller "använd endast hotelllicensierade taxibilar". Förberedelser som är specifik för din plats kan rädda dig från överraskningen av ett känt bedragare.

Vilka är de varningssignalerna för ett resejobbs-/volontärbedrägeri?

Viktiga varningar inkluderar att betala i förskott för ett jobb eller en praktikplats och garanterad anställning. Om en agent eller webbplats lovar dig visum eller praktik direkt (mot en avgift) är det nästan säkert en bluff. Riktiga arbetsgivare kräver aldrig pengar eller ber om personliga bankuppgifter vid anställning. Se upp för dålig stavning och grammatik på officiellt utseende webbplatser – bedragare kan ofta inte härma riktiga myndighetssidor exakt. Var också försiktig med påträngande "Skriv under nu eller förlora din plats"-taktik. Slutligen, undersök organisationen: om den inte har någon webbnärvaro förutom en Facebooksida eller inte har granskats av någon officiell rekryterare, kanske den inte existerar. Verifiera alltid alla jobberbjudanden genom att ringa ett känt kontorsnummer eller kontrollera med din lokala ambassads arbetsmarknadsavdelning.

En resenärs snabba handlingsplan och slutliga checklista

Resesäkerhet börjar innan du åker. Var försiktig från dag ett: undersök lokala bedrägerier, ställ in bedrägerialarmer på dina konton och ha med dig nödnummer. När du är ute på resande fot, följ dessa sju viktiga metoder:

Förbli skeptisk: Om ett erbjudande eller en situation känns fel (för snabbt, för bra, för brådskande), pausa och kontrollera.
Lita endast på officiella källor: Använd verifierade transport-, boende- och valutaväxlingstjänster. Gör inga stora inköp med gatuförsäljare.
Håll värdesaker skyddade: Använd framfickor eller reseväskor; bär endast det nödvändigaste. Överväg att ha med dig en liten plånbok.
Postdetaljer: Ta foton av mätare, kvitton, namn/brickor. Spara kopior av alla bokningar och bekräftelser.
Använd säkrare betalningar: Lita på kreditkort och säkra appar; undvik banköverföringar eller presentkortsbetalningar. Meddela din bank innan du reser.
Skydda teknik: Använd ett VPN på offentliga Wi-Fi-nätverk, säkerhetskopiera data och lås din telefon. Klicka inte på okända länkar eller bilagor.
Känn din responsplan: Om något går fel, följ stegen på vår checklista: var säker, samla bevis, kontakta banker och myndigheter omedelbart.

Genom att lägga till dessa vanor och vara uppmärksamma kan resenärer minska riskerna avsevärt. Inget system är idiotsäkert, men att vara förvarnad är att vara förberedd. Kom ihåg: dokumentation är din allierade. Spara kopior av resplaner, kvitton, pass (elektroniskt om inte fysiskt) och försäkringar. Om ett bedrägeri ändå inträffar, använd vår vägledning för att rapportera och återkräva pengar. I slutändan kan lite försiktighet och förberedelse rädda inte bara dina pengar utan också minnen av din resa.

augusti 10, 2024

Begränsade områden: Världens mest extraordinära och oåtkomliga platser

I en värld full av välkända resmål förblir vissa otroliga platser hemliga och ouppnåeliga för de flesta. För de som är äventyrliga nog att…

Turistmål

Fantastiska platser som ett litet antal människor kan besöka

12 november 2024

Topp 10 måste-se platser i Frankrike

Frankrike är känt för sitt betydande kulturarv, exceptionella kök och vackra landskap, vilket gör det till det mest besökta landet i världen. Från att se gamla…

Populära resmål

augusti 4, 2024

Lissabon – Gatukonstens stad

Lissabon är en stad vid Portugals kust som skickligt kombinerar moderna idéer med gammaldags charm. Lissabon är ett världscentrum för gatukonst, även om…

Intressanta fakta

augusti 9, 2024

10 underbara städer i Europa som turister förbiser

Medan många av Europas magnifika städer förblir övergivna av sina mer välkända motsvarigheter, är det en skattsamling av förtrollade städer. Från det konstnärliga överklagandet...