Sibiu

Sibiu ligger i hjärtat av Rumäniens Transsylvanien, en stad med 134 309 invånare enligt folkräkningen 2021. Staden ligger i den bördiga Cibin-sänkan cirka 275 kilometer nordväst om Bukarest och gränsar till floden Cibin, en biflod till Olt. En gång huvudstad i furstendömet Transsylvanien mellan 1692–1791 och 1849–1865, och säte för det transsylvanska saxiska universitetet fram till 1876, och fungerar idag som residensstad i Sibiu län. Dess medeltida kärna, inskriven på UNESCO:s preliminära världsarvslista sedan 2004, vittnar om en blandning av rumänska, germanska och ungerska influenser som har format en kultur, en ekonomi och en stadsstruktur av bestående internationellt rykte.

Sibius ursprung ligger i dess framväxt som det viktigaste administrativa och kulturella centrumet för de transsylvanska saxarna under högmedeltiden. Staden grundades av tyska bosättare under Ostsiedlung och var känd på deras dialekt som Härmeschtat – nära besläktat med luxemburgiska – och på latin som Cibinium. Konsolideringen av saxiskt självstyre under 1300- och 1400-talen försåg Sibiu med befästningar och institutioner som understödde dess regionala framträdande plats. Hecht-huset, säte för det transsylvanska saxiska universitetet fram till slutet av 1800-talet, betecknade stadens roll som ett utbildningscentrum för de saxiska samhällen som var utspridda över Transsylvanien. Under hela 1700-talet övervakade den kommunala eliten utvidgningen av den muromgärdade omkretsen och byggandet av medborgerliga landmärken som finns kvar än idag, inklusive dess berömda takkupor, som har gett Sibiu tilläggsnamnet "Staden med ögonen".

Geografiskt sett har Sibiu ett strategiskt läge nära Rumäniens geografiska centrum vid 45.7928° N, 24.1521° Ö, och omfattas av Făgăraș-, Cibin- och Lotru-bergen. Târnavelorplatån markerar dess norra och östra gränser och sträcker sig ner till floddalen via Gușteriței-kullen. Dessa omgivande höglandsområden har inte bara format stadens mikroklimat – som i genomsnitt ligger på 8 till 9 °C årligen med cirka 120 dagar av hård frost och 643,7 millimeter nederbörd – utan också dess dragningskraft som en inkörsport till alpina aktiviteter. De närliggande skidorterna Păltiniș och Arena Platoș lockar vintersportsentusiaster, medan vandrare ger sig ut i Făgăraș-bergen på sommaren.

Sibius byggda miljö speglar en blandning av perioder och stilar. Den medeltida citadellen, bevarad i utmärkt skick, omfattar en labyrint av smala gator kantade av gotiska och renässanshus. Stora torget (Piaţa Mare) och Lilla torget (Piața Mică) utgör kärnan i det offentliga livet. Deras omgivande arkader, torn och medborgarbyggnader – bland dem Brukenthalpalatset – inrymmer nu en konstellation av museer. Brukenthal nationalmuseum omfattar ett konstgalleri, ett bibliotek med gamla böcker, ett historiskt museum, ett apoteksmuseum från 1500-talet, en naturhistorisk samling och ett vapen- och jakttroféförråd. Bortom stadsmurarna sträcker sig ASTRA nationalmuseumskomplex över 96 hektar i Dumbrava-skogen och presenterar en etnografisk utomhusutställning och mindre inomhusinstitutioner tillägnade folkkonst, transsylvansk civilisation och romsk kultur.

Kulturlivet i Sibiu pulserar året runt. Nationalteatern Radu Stanca, med ursprung i 1787, upprätthåller rumänska och tyskspråkiga repertoarer under ledning av regissörer som Gábor Tompa och Silviu Purcărete. Statsfilharmonikerna ger veckovisa konserter i den restaurerade Thalia-salen, som i sin tur är en plats för 1700-talsföreställningar. Gongteatern specialiserar sig på dockteater och mim, vilket engagerar yngre publik. Orgelkonserter i den evangeliska katedralen och körframträdanden i den ortodoxa katedralen ger liturgisk resonans till stadens konsertkalender. Årligen sedan 1993 har Sibius internationella teaterfestival vuxit till världens största scenkonstsamling, medan medeltida skådespel, jazz-, film- och rockfestivaler livar upp staden året runt. Bland höjdpunkterna finns medeltidsfestivalen i augusti, festivalerna Artmania och Rockin' Transilvania på sommaren, dokumentärfestivalen Astra Film och pianotävlingen Carl Filtsch.

Sedan 2007, då Sibiu och Luxemburg delade titeln Europeisk kulturhuvudstad, har stadens urbana kärna genomgått en omfattande restaurering. Det gemensamma kulturprogrammet hyllade Sibius saxiska arv och främjade banden med Luxemburg, vilket genererade en ökning av internationell turism. Forbes utsåg Sibiu till "Europas åttonde mest idylliska plats att bo på" 2008, och 2019 utsågs staden till europeisk gastronomiregion av IGCAT, vilket erkänner dess engagemang för kulinariskt arv och multietniska traditioner. Lokala producenter, workshops i omgivande byar och gastronomiska kretsar understryker nu regionens hantverksmässiga matkultur.

Julmarknaden som hållits i Piaţa Mare sedan 2007 lockar besökare från hela Rumänien och andra delar av landet. Inspirerad av wienska traditioner och introducerad av den österrikiska ambassadens sociala attaché, Barbara Schöfnagel, har marknaden expanderat från trettioåtta stånd på Lilla torget till ett sjuttiotal på Stortorget, åtföljd av julsångskonserter, en isbana och barnworkshops. År 2013 listades den bland Europas femton vackraste julmarknader.

Demografiskt har Sibiu upplevt fluktuationer. Folkräkningen 2011 registrerade 147 245 invånare, en minskning med fem procent från 2002, medan en uppskattning från 2017 placerade befolkningen på 169 316 – en återuppgång som överträffar toppen 1992. Folkräkningen 2021 noterade dock 134 309 invånare inom stadsgränserna. Etniska rumäner utgör nu 95,9 procent av befolkningen, med ungrare, tyskar (transsylvanska saxare), romer och mindre minoriteter som kompletterar en mångkulturell mosaik.

Ekonomiskt sett rankas Sibiu bland Rumäniens mest dynamiska städer. Utländska investeringar har blomstrat inom tillverkning av bilkomponenter, med fabriker som drivs av ThyssenKrupp Bilstein-Compa, Takata, Continental Automotive Systems, Marquardt Group och NTN-SNR. Textil-, jordbruksindustri- och produktion av elektriska komponenter – exemplifierat av Siemens – kompletterar den tunga industrin. Sibiu-börsen, en gång Rumäniens näst största, slogs samman med Bukarests 2018. Två industrizoner flankerar stadens östra och västra periferi, medan ett kommersiellt nav i närliggande Șelimbăr har ett stort köpcentrum och butiker. Även turism har blivit en pelare i den lokala ekonomin, och dess bidrag har ökat sedan kulturhuvudstadsåret 2007.

Sibiu drar nytta av ett välutvecklat transportnätverk. Sibius internationella flygplats förbinder staden direkt med destinationer i Tyskland, Österrike, Storbritannien, Irland och Spanien. På land öppnade motorvägsförbifarten A1 i december 2010, vilket minskar den tunga trafiken och utgör en del av rutten mot den ungerska gränsen, med återstående segment planerade att vara färdigställda senast 2025. Riksvägarna DN1, DN7 och DN14 möts i Sibiu, medan de europeiska linjerna E68 och E81 korsar dess gränser. Tågtrafiken går längs huvudlinje 200 – som förbinder Brașov, Făgăraș, Sibiu, Simeria och Arad – och linje 206 till Mediaş, som betjänas av fem stationer, inklusive huvudstationen (Gara Mare) och Lilla stationen (Gara Mică). Interregionala "Blue Arrow"-tåg förbinder Sibiu med Cluj-Napoca, Brașov, Craiova, Timișoara och Bukarest. Internt hanterar Tursib ett omfattande bussnätverk, och cykelinfrastrukturen har utökats till 43 kilometer körfält, med en grön korridor längs Cibinfloden som planeras vara färdigställd 2023. Cykeldelningstjänster uppmuntrar ytterligare hållbar mobilitet.

Grönområden genomsyrar staden. Parcul Cetății, som omfattar strandpromenaden från slutet av 1700-talet, och Sub Arini-parken, anlagd mellan 1857 och 1859, rankas bland landets bäst underhållna. Astra-parken, anlagd 1879, och en konstellation av mindre trädgårdar – Tineretului, Reconstrucției, Corneliu Coposu, Petöfi Sándor, Piața Cluj, Ștrand, Cristianului, Țițeica, Vasile Aaron och Lira – säkerställer att Sibius utbredning av grönområden överstiger den i många rumänska kommuner. Naturparken Dumbrava Sibiului, fyra kilometer sydväst om centrum, omfattar 960 hektar skog, stadens zoo och etnografiska museet, medan ett närliggande ångloksmuseum bevarar ett fyrtiotal lok, varav två fortfarande är i drift.

Sibius immateriella arv återspeglar likaledes dess saxiska ursprung och rumänska utveckling. Regionens befästa kyrkor, spår av medeltida samhällsförsvar, finns utspridda på landsbygden utanför stadsgränserna. Lokala lyskrafter som Conrad Haas och Hermann Oberth – pionjärer inom raketteknik – vittnar om den intellektuella tradition som främjades av det transsylvanska saxiska universitetet. I den digitala tidsåldern uppnådde det Sibiu-grundade företaget Elrond internationell framträdande plats med sin kryptovalutaplattform eGold.

Vävd av trådar av historia, kultur, industri och geografi, presenterar Sibiu ett unikt exempel på urban kontinuitet och anpassning. Dess medeltida kärna bevarar lärdomar om kommunal autonomi och arkitektonisk motståndskraft. Dess teatrar, museer och festivaler vittnar om ett bestående engagemang för konsten. Dess industrier och transportförbindelser säkrar dess roll i Rumäniens moderna ekonomi. I denna stad där ögonbrynstak blickar ut över kullerstensgator och Karpaternas toppar tornar upp sig vid horisonten, sammanflätas dåtid och nutid för att skapa en urban berättelse som är lika fängslande idag som under de århundraden som formade dess stenar.